onsdag 13 mars 2013

På rätt spår igen




Jag tror att jag har hittat tillbaks igen fast jag inte får svaren på samma sätt som tidigare, jag kan få dem i mina drömmar, när jag pratar med andra eller när jag sitter och skriver i min blogg eller egentligen lite när och var som helst. Kan hända att jag inte behöver någon guide just nu då jag redan har hittat min väg tillbaka och nya sätt för att finna mina svar på, däremot kommer jag fortsätta meditera för att finna ro i min kropp och själ. Jag har känt en viss oro över att inte få någon kontakt med min guide, han ger mig svar ibland som inte alltid är så lätt att tolka och det här var en av dem. Han ger mig ansvaret för mitt eget liv, han finns där i bakgrunden som stöd bara då jag klarar mig själv nu när jag lyssnar på mitt hjärta.

Något som alltid fungerar bra när det gäller att hitta svar på frågor gällande mig själv är att gå på promenad i naturen för min själ och naturen är ett, Jag + naturen = sant. För ute i naturen känner jag mig hemma, jag blir inte distraherad av något, kärleken till naturen gör min själ hel, här finner jag mina svar om mig själv mycket lättare än någon annanstans. Jag blir mer jordad när jag är ute i naturen, lättare att höra mitt hjärta tala till mig när inget runt omkring mig stör.

Ett fel jag gjort senaste tiden är att jag frågar om råd fast jag redan har svaren, det visar bara att min självsäkerhet fortfarande inte är på topp. Jag tror jag har sätt det här hela tiden men eftersom jag inte litar på mig själv till 100 % så blir jag lite blind i det avseendet, jag är inte arg på mig för att jag inte kunde se det på en gång, finns ju egentligen inget facit på hur vi ska leva våra liv och hur vi ska lösa våra problem och jag är ju en människa som gör fel emellanåt men jag kan göra om det så det blir rätt till slut.

Det är tur det, för skulle jag vara en robot så skulle jag göra fel hela tiden då jag aldrig hittar andra svar än det någon annan gett mig (sätt i robot perspektiv), allt jag gör även det som blir fel är en lärdom sen är det upp till mig vad jag gör med den. Jag kan välja att förkasta den helt eller dra slutsatser som jag kan ha användning vid någon likande händelse, att lära sig av sina misstag ger mig mycket energi som jag har stor nytta av. Så även om problemet är en negativ energi till en början, så ger den mig positiv energi när jag löst problemet, om jag inte hade löst det så hade den kunnat påverka mig negativt men det behöver inte bli så. Det är bara upp till mig hur sådant här påverkar mig, en riktigt bra insikt är detta.

När det gäller mitt arbetsliv så har jag idag kommit på hur jag ska gå till väga, jag ska skriva upp mina bra sidor, vad jag tycker om eller är intresserad av och sen sålla bort de jobb där jag måste använda mina armar. Kolla vilka jobb som passar in på mig sen kolla vilken utbildning jag måste ha, min öppna eget ide ska jag fortsätta kolla upp för jag tror faktiskt jag kan få till den, ska kolla vilket stöd och hjälp jag kan få genom AF och F-kassan. Jag har börjat med listan över mina bra egenskaper för ett tag sen så det är bara att göra klart den, sen får vi se var det slutar.

Sen när det gäller min kosthållning som gick åt pipan med, ska jag helt enkelt börja om med den, jag är mer motiverad än någonsin men jag kommer inte skriva om det här för det känns för personligt att dela med sig och det viktiga är att jag själv vet om vad som gör mig motiverad. Jag har inget att förlora på det här, så det är bara fortsätta på samma sätt som tidigare, nu gäller det att inte vara så hård mot mig själv utan bara gilla läget och köra vidare.

Ska försöka styra upp lite när jag ska få mina svar på mina frågor, att de kommer lite hur som helst gör mig lite förvirrad och stör mitt liv något och är i slutänden jobbigt. Det är nog det som händer just nu, det känns som mitt huvud håller på att explodera. Så istället för att köra på som jag gjorde förra gången ska jag nu ta det lugnt ett tag och bara vara och andas. Sen när trycket börjar släppa kan jag börja jobba på med mina frågor i ett lugnt och sansat tempo, finns ingen anledning att stressa på något som kommer självmant och om jag tar det lugnt desto bättre blir slutresultatet.

Just nu behöver jag inte några svar på några frågor då jag har en klar bild hur jag vill leva, får jag nu bara vila upp mig så är det bara att köra på sen för fokuseringen som jag saknade förut har jag hittat igen. Glöm inte bort att andas, livet är för kort att stressas bort, det viktiga är att man gör sådant man mår bra av.

Love, peace and understanding 

2 kommentarer:

  1. Tjabba! Härligt att du känner som du gör! Önskar att jag kunde det. Känner igen mig i mycket av det du skriver... Ävrn om jag känner annorlunda i många punkter. Jag är vilsen, men KASAM är låg och jag ser inget slut på min vilsenhet... Har aldrig riktigt känt mig hemma :(! NJUT!! :) /kursaren Melanie

    SvaraRadera
  2. Tack jag njuter för varje sekund det varar, livet är i rörelse hela tiden så inget är bestående, så det gäller att aldrig sluta lyssna på sitt hjärta. Jag har haft väldigt många tunga stunder genom mitt liv, allt finns ju inte nedskrivet här i min blogg så det är ju svårt att se vad jag har varit med om. Jag har bestämt att jag inte bara ska skriva om det som har varit jobbigt, för om man bara ser livet i svart så blir livet svart för alltid. Varför jag skriver om det som varit dåligt är för att man kan lära sig av det också, allt man upplever kan användas till något positivt och om man inte kan det så ska man släppa det för nu.

    Skulle jag ha lyssnat på alla genom mitt liv som inte förstår hur jag orkat med det liv jag har haft så skulle jag inte leva idag, att gå omkring och tycka synd om sig ger inget. Jag har haft en väldigt stor hjälp av att meditera, du kommer säkert hitta ditt sätt en vacker dag ditt sätt att hitta rätt livstig i ditt liv, låt inte skogen hindra dig från att se träden. Livet kan vara väldigt mycket för en människa att ta in, men om man istället ser det vackra eller något bra i livet hur litet eller stort det är så kan man så småningom se allt det vackra omkring oss. När man upplever det så inser man den styrka vi alla har inom oss, livet är som en bergodalbana med en massa upp och ner, när livet är uppåt så njut av det i fulla drag utan några som helst skuldkänslor och när livet är neråt minns det som varit bra och gläds åt det men låt dig inte luras att tro att du aldrig kan uppleva det igen.

    Jag vet inte hur många gånger i livet jag inte känt mig hemma, men det är nog större delen av mitt liv som jag inte har det, när jag för snart 1 år sedan hittade vem jag var så släppte allt inom mig. Allt som kom upp då var inte bara bra känslor, det var ett krig inom mig, men jag tog fajten och jag vann.

    Ett av mina sätt som hjälpt mig är att skriva, när jag var ung så spela jag musik och jag skrev av alla mina känslor där, alla dessa texter ca. 300 slängde jag för 7 år sen. Idag kan jag ångra det lite, men det var ett sätt för mig att släppa det som varit för att gå vidare i livet då jag inte är samma person som jag var när jag skrev dem. Förra året fick jag tipset av en kompis att börja skriva av mig i en blogg, så det gjorde jag, man kan välja att bara skriva för sig själv och inte låta någon annan läsa den (inställningar) men jag skrev direkt och delade direkt. Det är ett av mina verktyg för att må bra, musik, teckna och fota är några andra. Hitta ditt sätt som funkar för dig så ska du se att livet blir annorlunda, stirra dig inte blind på vad andra har eller gör utan hitta din egen väg.

    Lycka till och njut av äventyret kallat livet medan du söker din väg.
    //Hawk Eye

    SvaraRadera