Måste byta fokus,
men vänta nu, måsten är ju inget bra…eller?
Känner att jag är på väg i fel riktning, bara kolla på allt jag skriver nu för tiden, känns så himla negativt på något vis. Så i detta fall är inte detta "måste" inte alls något negativt, men jag kanske ska omformulera mig till "Jag väljer att byta fokus" så det blir mer förståeligt vad det hela handlar om.
Känner att jag är på väg i fel riktning, bara kolla på allt jag skriver nu för tiden, känns så himla negativt på något vis. Så i detta fall är inte detta "måste" inte alls något negativt, men jag kanske ska omformulera mig till "Jag väljer att byta fokus" så det blir mer förståeligt vad det hela handlar om.
I vilket fall som
helst så behöver jag försöka tänka i andra banor, för jag mår inget bra just
nu, frågan är ju om det är därför jag skriver så negativt eller om det är att
jag mår dåligt av det negativa jag tänker/skriver. Lite som vem kom först,
hönan eller ägget.
Tror inte det här
blir något inlägg till min blogg (men så blev det), men jag behöver skriva om det här så jag får
det ur mig, det negativa. För att hitta en annan väg, sen som sagt kanske jag
inte ska känna att jag måste vara glad hela tiden om jag inte är det, leva med de
känslor jag har utan att skämmas för dem.
Eftersom jag är
relativt medveten om det som påverkar mig utifrån liksom inom mig, men blir
ändå överrumplad då jag upptäckt jag inte kan styra allt. För hur mycket jag än
lärt mig om mig kropp och min kunskaper så får jag en känsla av att jag bara är
och skrapar på ytan, tror jag har läget under kontroll, men så pang så blir man
sjuk av något man trodde man redan besegrat innan det ens kom.
Man inser att man är dödlig, man är som alla andra, frågan är vad som är fel med det? För hur olika vi än är så har vi en sak gemensamt, vi kan inte styra allt och en av de sakerna är att vi alla ska dö oavsett vilka vi är. Men vi kan försöka leva så gott vi kan av det vi har till hands, det är något vi alla kan jobba med innan vi slänger in handduken.
Man inser att man är dödlig, man är som alla andra, frågan är vad som är fel med det? För hur olika vi än är så har vi en sak gemensamt, vi kan inte styra allt och en av de sakerna är att vi alla ska dö oavsett vilka vi är. Men vi kan försöka leva så gott vi kan av det vi har till hands, det är något vi alla kan jobba med innan vi slänger in handduken.
Sluta var så rädd
för sådant jag inte kan göra något åt, det får inte hindra mig att leva, att
försöka, leva så gott jag kan och utan skam eller ånger är nu ett av mina mål.
Sluta fokusera på mina brister, det hindrar mig,
istället se vad jag har som jag kan använda mig av och jobba därifrån och
fokusera mer på vad jag kan göra 😊
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar