söndag 30 juli 2017

Hopp

Finns det hopp så finns det möjligheter
Finns det möjligheter då finns det inga hinder
Finns det inga hinder, ja vad är det då du väntar på?
Eller vad är det då som stoppar mig?
Vad är det som håller mig tillbaka?

Alla dess frågor som poppar upp, för det känns som om det är något som håller mig tillbaka
Något som får mig att inte göra det jag borde göra istället för det jag gör idag
Släppa på tyglarna och bara vara den jag är
Vara den jag var tänkt att vara
Oj vad läskig den tanken känns
Men samtidigt känns det väldigt spännande
För som det är nu så är känslan av att vara inspärrad väldigt påtaglig

Som vanligt är rädslan för att misslyckas väldigt stark orsak till att jag är där jag är just nu
För som sagt, här i den här sitsen jag är i nu, har jag varit många gånger de senaste åren
Och det kanske är det som är problemet
Jag har blivit van att var i denna sits
Det har blivit en trygghet att sitta här, även om det är fel
Men det är inget medvetet val, det har bara blivit så

Så klart det finns hinder
Det är ingen fantasi
Men om man tänker efter
Finns det något sätt att komma förbi dessa hinder?
Vad behöver jag göra för att komma vidare?

Hoppet har tänds och jag börjar se ljuset 😊
Maybe it's time to follow my dreams?

Fantasin flödar och jag ler

Om man har livlig fantasi så låter tågen som åker förbi nere i stan som rymdskeppen i Star Wars 😊

En påminnelse, den viktigaste orsaken varför jag vill förändra mitt liv

Glöm inte bort varför du började, vad var det viktigaste som gjorde att du ville förändra ditt liv?

Jag vill gå ned i vikt för att jag ska leva så länge jag bara kan, för jag vill finnas där för min familj, min älskade son och min fru 😊💓

Det handlar inte om utseende, för det bryr jag mig inte om (har jag aldrig gjort), det handlar om vilken skada extrem övervikt gör mot kroppen.

Jag har problem med att gå ned i vikt, så jag behöver påminna mig om varför jag gör det här. För tydligen hjälper det inte att inse att jag håller på att ta dö på mig själv i förtid, mår man inte bra så tröstäter man och då spelar inget annat någon roll tydligen.

Vikten gör att jag:
  • orkar mindre
  • får ont i benen, knäna och fötterna
  • får kramp
  • mår illa
  • är mindre smidig
  • får sämre kondition
  • får sämre självförtroende (till viss del)

För att hitta tillbaka där jag var tidigare, när min plan att gå ned i vikt fungerade, så behöver jag tänka igenom en plan för att hitta tillbaka.
  • Fasta tider
  • Äta rätt
  • Röra mig mer, inte bara träna på gymmet
  • Ta mig tid att ha roligt

Jag gick ned i vikt som var det var tänkt, det gick riktigt bra i nästan ett år, jag var medveten om att det första året av två kommer att vara enklare än det andra. Det jag inte hade räknat med var att jag skulle bli så sjuk att jag inte kunde träna på gymmet under 3 månaders tid i början av det andra året, sen hjälpte det inte att jag blev av med min aktivitet under dagarna vilket rubbade det här med fasta tider. Istället för att enligt planen gå ned 6 kg så gick jag upp 7 kilo. Men det spelar ingen roll just nu, jag börjar om, visst det blir tufft, men jag är en tuff jäkel om jag bara vill 😜

Det här är ingen grej jag gör för stunden, jag bantar inte, jag ändrar min livsstil, det är en väldigt stor skillnad det. Vill bara påpeka det, så det är solklart vad det här handlar om. Ja visst jag kämpar på för att gå ned i vikt, men skillnaden mot att banta är att jag ändrar hela mitt sätt att leva, när jag har gått ned de kilon jag ska gå ned så ska jag fortsätta äta och dricka på samma sätt liksom hur jag rör och lever i övrigt när jag nått min målvikt. Att tänka på vad jag äter och dricker, den ska inte ha några gifter i sig, det är mitt stora mål, inte själva vikten som många kan tro.

Ta hand om dig och dina nära och kära, kramiz 💓

Om känslan jag har just nu

From being a hawk to being a leaf

Från att jag har varit en hök, att se allt lite från ovan med lite kontroll till att vara ett löv, fara med vinden utan någon som helst kontroll. Det är lite så det känns just nu -förvirrat.

Dunkel

En händelse gör att jag har svårt att hitta motivationen, visst man kör på lite ändå, men jag har svårt att komma igång med något. För det finns massor att göra, men lusten till att göra något har flytt sin kos. Tänker på framtiden, svårt att se ljuset där, så dunklet faller över mitt liv.

Jag tränar och gör mina övningar lite då och då, träningen kör jag numera fler gånger i veckan. En sak som har varit jobbigt och det är min andning, vet inte om det bara beror på att jag känner av allergin väldigt kraftigt, då jag känner mig rätt snorig och har mycket slem i halsen. Men det kan lika bra bero på att jag känner mig så …. värdelös?

måndag 3 juli 2017

En liten funderare

Sitter och funderar på inlägget "Backar bandet för att se vad som gick snett", det känns inte som det hjälpte något vidare. Att följa någon manual eller vad man ska kalla det för känns inte som rätt just nu, så iväg med planerna och börja leva istället. Jag är så långt nere i skiten känns det som, utan att flippa ur. Då är det ju svårt att börja kolla vad jag bör göra, känns liksom mer läge för att coola ner lite och andas. Bara ta det lugnt och hitta rytmen, följa hjärtslagen och ha roligt. Känns som en bra plan, men som sagt inga måsten, bara kör på i lugn och ro 😊

Sen kan man börja kolla lite vad som behövs göras, visst lite försöker jag följa för allt behöver ju haverera för att man blir lite låg. Men att släppa lite på alla måsten, så molnen kan skingras lite så man ser var man ska någonstans om ni förstår vad jag menar.

So let´s go and have som fun and shake loose a little bit and see whats happening 😊

Tankar om skrivandet

Sitter och tänker varför jag skriver så  mycket, det är oftast när jag inte mår bra. Tanken med mitt skrivande är att jag mår bättre av det, då dyker tanken upp: Den dagen jag skulle må riktigt bra, slutar jag skriva då eftersom som själva skrivandet är en del i min process av att må bättre?

Förmodligen inte, för livet i sig är en process, inget är fixerat utan är i ständig rörelse. Det händer alltid nya saker och vissa saker påverkar en mer än andra, så mitt skrivande kommer nog aldrig sluta för det är en del av mig och den jag är. Så om du tycker att jag mest skriver om jobbiga saker, så har du just nu fått svar på varför, det är ett sätt för mig att må bättre, att få skriva av mig skiten.

Jag är en känslomänniska, så är det bara 😊
Fast inget är ristat i sten, så klart jag kommer skriva om de saker som gör mig glad och hel också.

Min familj och mina vänner gör mig glad och hel som exempel 😄