lördag 26 augusti 2017

Livslögnen

Jag hörde något i ett TV-program att vi människor är bra lögnare, vi har redan lärt oss att ljuga redan vid 4 års ålder. Vi lär oss det bara för att vi inte vill se sanningen, ett sätt at skydda oss själv från det verkliga livet. Trotts att vi blir sjuka och till sist dör så låtsas vi som om allting är bra, det ligger i vår natur, för att skydda oss själva från sanningen. Det låter ju inte klokt, men kanske ändå inte, jag har själv väldigt svårt att se döden som en del av livet, man vill inte mista dem jag tycker om eller älskar. Trotts att det är egentligen så det fungerar, det är naturens gång, vi lever våra liv och sen dör vi, så varför kan vissa inte ta det som en naturlig del av livet? För själva ljugandet gillar jag inte, så varför lever man i en lögn, man intalar sig själv att alla överlever detta fast det är helt omöjligt.

Men om man såg det som det är, man har bara ett liv och man vet med säkerhet att det en dag tar slut, det ända man inte vet är när det tar slut, så varför vårdar man inte livet mer än vad man gör? Leva för varje andetag, njuta av livet så länge det varar. Varför frukta något vi inte vet något om, om det finns ett liv efter detta, innebär ju inte att nästa blir bättre för det vet vi som sagt ingenting om, så varför inte göra det bästa av det liv man har.  Om nästa blir bättre, då har man fortfarande haft ett bra liv fram till dess, men även om det här livet är det ända, varför då inte göra det bästa utav det ända liv vi har?

Var rädd om dig och dina nära och kära och det ända liv du förmodligen har, kramiz

Mörkret och ljuset

Om man levt i mörkret en längre tid och överlevde så finns bara ljuset kvar, det är lättare att se ljuset hur litet det än är. Man uppskattar det man har, men man kanske har svårt att gå längre än så, man nöjer sig med att ha överlevt och har svårt att inse att man är värd mer. Nu pratar jag inte om en massa pengar eller materiella ting,  nej det handlar om ett liv med mening och ett jobb där jag åtminstone kan leva på det. Lösningen är nog att släppa fri drömmarna för att finna något bättre, för det är jag värd, har levt i skuggan av mörkret i stort sett större delen av mitt liv. Dags att skörda frukten av mitt livs kamp, för vad är det jag egentligen har kämpat för, bara för att jag är van att kämpa betyder det inte att jag måste leva hela mitt liv i kamp, det måste finnas något mer än detta. En mening med all denna kamp, för inte kan det handla om att bara överleva nästa steg eller liv, jag tror det handlar om att våga kämpa för ett bättre liv här och nu. För det känns ibland som det är det ända jag gör är att jag kämpar, jag tror att det finns något mer än det. Komma bortom kampen, jag måste komma på rätt sak att kämpa om, då tror jag även en del av mina problem och kamper kommer att försvinna.

Jag har fastnat i en loop känns det som, jag vill inte ha texten på min gravsten "Han kämpade hela sitt liv så att han glömde bort att leva", hellre då "Han levde sitt liv fullt ut utan ånger". För jag tror att som jag håller på nu, jag vågar liksom inte testa mig fram längre, jag har slagit mig till ro fast jag inte är nöjd med livet, bara för att jag är rädd för det okända. Jag måste börja släppa loss, gå utanför min komfortzon och det utan ånger, för även om jag lyckas ska jag inte ställa mig frågan "varför gjorde jag inte detta tidigare". För det handlar inte om rätt eller fel i det jag gjort eller gör, jag tror att det är rätt tid för förändring, våga prova något annat, även om jag måste byta kalsonger varje dag 😉 Utnyttja min kamp mot mörkret, använd mitt inre ljus som jag hittade för så många år sen 😊

Ta hand om er och era nära och kära, kramiz 💓

Funderingar på hur jag ska utvecklas

Funderar på att gå ett steg längre än att äta rätt och röra på mig (träna), läsa på om vad kroppen behöver, till viss del har jag det mesta i en bok, men kolla upp mer för den handlar mest om kost och sånt. Men jag vill veta mer om vad kroppen behöver som exempel träning, men även en hel del om andning och hur kroppen fungerar egentligen. Ta reda på mer om meditation, för att utveckla mitt inre. För jag började min resa för många år sen genom att ändra mina kostvanor, med blandat resultat, har tyvärr glömt bort när jag började med den här förändringen exakt men jag tror att det är betydligt längre sen än 10 år. Men det spelar ingen roll egentligen, för 4 år sen började jag på gym för att kunna få bättre rörlighet och styrka i min skadade kropp. I mitten av december 2015 började jag min kamp om vikten på riktigt, jag slutade äta socker, inte bara för att gå ned 30 kg på 2 år (målet), utan för att må bättre, för det gör jag verkligen när jag slipper drogen socker i min kropp. För mitt verkliga mål är att leva så länge jag bara kan så nyttigt jag bara kan, genom att äta rätt, röra mig och andas och njuta av vad livet har att erbjuda 😊

För det här nu mitt liv, resan mot ett hälsosamt liv startade som sagt för många år, jag har lärt mig mycket på vägen och jag blir bättre på det med tiden. Det viktigaste jag har lärt mig det senaste åren, är att när jag blir sjuk och inte kan röra på mig så mycket, så är det inte mitt fel, det är bara gilla läget och göra så mycket jag orkar och det utan att straffa mig själv. För det hjälper mig ingenting, för jag har blivit lite besviken på att jag inte ligger i fas med min plan angående vikten, när jag nu började träna för ett par månader sen efter att jag inte tränat på gymmet på 3 månader så har jag stått still viktmässigt. Vilket inte var beräknat, för när jag inte kunnat träna som jag tänkt så har jag gått upp i vikt istället för ned, men nu har det börjat röra sig nedåt igen. Det viktiga nu är att hålla fokus på målet och fortsätta som jag gör, så kommer det här gå bra till slut i varje fall. En sak som jag har behov av att lära mig bättre, hantera nederlag, jag blir så ledsen av det så det påverkar min hälsa och det kan vara en av anledningarna till att jag inte riktigt kan följa planerna.

Ta hand om er och era nära och kära, kramiz 💓