Självförtroende

Att ha förtroende för sig själv kan ju verka enkelt att ha kan tyckas eftersom man har sig själv närmast, eller har man verkligen det, det är där skon klämmer tror jag när man tappat sitt självförtroende eller ännu värre om man tycker sig aldrig ha haft det. Man glömmer bort vad man själv vill.

Föräldrar har ett stort ansvar att ge sina barn kunskap att kunna hantera sin egen självbild, lära barnen att de är duktiga på det de kan. Samtidigt som man ger barnen utrymme att utforska världen lite på egenhand och låta dem misslyckas om de gör det, men då är det viktigt att finnas tillhands och förklara att av misslyckandet lär man sig också av. För om man tänker efter varför det inte gick som man hade tänkt sig, så kan man göra det bättre nästa gång. Ibland kan det vara bra att ta en paus ifrån vad man höll på med för att prova på det en annan gång, det gäller att vara mogen för uppgiften som man har framför sig. Att lära någon nått om självförtroende kan det ibland behövas mycket tålamod beroende hur enkelt eller svårt barnet upplever uppgiften. Jag tror faktiskt att man lär sig mer om man inte lyckas på en gång, för vad har du lärt dig då, att det var lätt och det är det ju inte alltid här i livet. Nu menar jag inte att man ska göra det svårare än vad det verkligen är, för då kan man tröttna och då kommer man inte lära sig annat en att man bara misslyckas hela tiden och det får man inget bra självförtroende av.

Viktigt i barnuppfostran är regler, att visa respekt för andra precis som man vill ha respekt utav andra, att använda sunt förnuft. Man kan inte bara sätta upp regler som gäller barnen, man måste följa dem själv också (vara ett föredöme), när man säger till barnen vad det gjort för fel räcker inte att bara göra det utan även förklara varför det är fel och vad man skulle kunna göra istället. Många föräldrar gör det felet att de skäller på sina barn när de gör fel och tycker att barnen ska förstå direkt vad det gjort för fel, men om man tänker sig in i deras situation. Det är inget roligt när någon skäller på en, så man slutar lyssna helt enkelt, så man lär sig ingenting utav detta. Många verkar tro idag att barnen ska klara sig själv i skolan, men det är lika viktigt att vi stödjer och hjälper dem så gott vi kan när de kommer hem, genom läxförhör och påminna dem om de läxor de har. Se till att läxorna är gjorda innan de gör något annat för annars glöms det bort. Att fråga hur dagen har varit visar att man är intresserad av deras liv, det är ett bra sätt att visa sitt stöd på, man behöver inte vara någon spion för allt behöver vi inte veta om våra barn men om nått är galet i skolan eller på fritiden vill man ju gärna veta det på en gång så att man rätta till felet med detsamma. Barnuppfostran för mig är ett sätt att lära barnet klara sig på egen hand och så småningom kunna klara sig på egen hand, känslan att kunna stå på egna ben ger en bra självförtroende.

Lika viktigt som att lära barnen vad som är rätt och fel genom att ge dem regler och att man ska respektera andra människor är ju att belöna barnen och sig själv för att man lyckas med vad man hade tänkt sig, man får aldrig glömma bort att ha lite kul också. Att göra saker tillsammans är väldigt viktigt för att vi ska växa som människor, att belönas med kärlek och ett tryggt hem är mycket viktigare än pengar och presenter.

Har du inte haft det stöd du behövde som barn så är det inte kört för det, man kan alltid lära sig även när man är äldre, även om det kan lite längre tid för att man har tyvärr lärt in ett negativt mönster som kan ta tid att sudda bort. Jag tror att det är bättre om man har stöd av någon vars omdöme man litar på, man kan även hitta hjälp och bra idéer från böcker, en bok som jag plockar fram varje gång mitt självförtroende dalar heter: ”Frön till framgång” som är skriven av Denis Waitley. Ett annat hjälpmedel kan vara meditation som gör att man skapar ett lugn inom sig själv, dessutom så tror jag på att om man äter rätt och motionerar regelbundet så hjälper det till att skapa en harmoni i kropp och själ. Det första man börjar med att är att man börjar om sitt liv från och med nu, allt dåligt som har varit innan idag räknas inte. Enda gången man kan titta tillbaks på det liv man har haft är när något som kan hjälpa än idag, nått som man vet man är duktig på, hitta de små guldkorn som funnits i ens liv. Men du kan även ibland gå tillbaks i ditt liv och kolla varför det gick så illa som det gjorde, anlysera först sen ta ett beslut om hur du kan göra det annorlunda nästa gång, när detta är gjort behöver du inte titta bakåt något mer. Saker som gör att man mår sämre av och gör att man får dåligt självförtroende, ska man om möjligt ta bort ur sitt liv, om inte annat ändra det så att det inte ger dåliga vibbar som kan försämra ens egen självkänsla. Ibland kan man få dåligt självförtroende av för högt ställda krav på en, antingen av andra eller värst av allt av en själv. Om man gör sitt bästa i alla lägen så kan man inte begära mer, man presterar alltid bättre om man mår bra det är därför det är så viktigt att ta hand om sig själv på alla plan.

• Ta hand om dig själv genom att äta sunt och äta balanserad kost, undvik fett och socker, men glöm inte bort att unna dig något gott en gång i veckan dels för att fira att du lever sunt men även så att du inte lockas till att äta fel varje dag. Äta regelbundet på fasta tider är ett bra hjälpmedel för att inte bli sugen på fel saker och tider på dygnet, tips på ca tider och måltider.

Måltider:

08.00 Frukost: fiberrikt bröd (knäckebröd) med fettsnålt pålägg, te eller kaffe, lättfil/lättyogurt med mussli eller havregrynsgröt.

10.00 Mellanmål: Te, kaffe eller vatten. Fiberrikt bröd med fettsnålt pålägg.

12.00 Lunch: Valfritt kött, pasta, potatis eller ris, ej feta såser, kokta grönsaker. Det viktiga är att följa tallriksmodellen, halva tallriken med kött och fullkornspasta/potatis/ris och andra halvan med grönsaker.

14.00 Mellanmål: Te, kaffe eller vatten. Fiberrikt bröd med fettsnålt pålägg.

17.00 Middag: Valfritt kött, fullkornspasta, potatis eller ris, ej feta såser, kokta grönsaker. Det viktiga är att följa tallriksmodellen, halva tallriken med kött och pasta/potatis/ris och andra halvan med grönsaker.

20.00 Mellanmål: Vatten eller lättmjölk, fiberrikt bröd med fettsnålt pålägg.

• Motionera varje dag genom att promenera varje dag, springa eller cykla, gör det till en vana istället för att ta bussen eller bilen. Kan även lägga till träningspass om du känner behov av det, om tränar mycket glöm inte bort att ha minst en dag fri från träning (vilodag/återhämtning).

• Meditation är väldigt viktigt i dagens stressiga samhälle, att hitta en inre balans och lugn för att klara av vardagens måsten. Första gångerna kan det vara bra att gå med i en meditationsgrupp för att lära sig rätt sätt från början, annars finns det mycket böcker/ljudböcker och websidor i ämnet hur du ska gå till väga.

Nu när du har en bra grund att stå på så är det enklare att hitta sin självkänsla, för om din kropp och själ är i balans så är det lättare att sortera bort det som är bra och dåligt för dig. Börja med att lyssna på vad du vill ha ut av ditt liv, vad är viktigast för dig för att du ska må så bra som möjligt. Du kan ta hjälp av andra här, med tips och råd, välj de som passar dig bäst. Om du är osäker på vad som passar dig, så provar du lite olika metoder för att sen kunna välja vad som passar dig bäst. Tyck om dig som du är, med fel och brister men även med de egenskaper du har. En sak som kan hjälpa dig på vägen är att hitta vad som gör dig glad här i livet, leta aldrig efter de negativa för det hjälper dig inte alls. Försök att hitta ett sätt att se positivt i de flesta lägena istället för tvärtom, du duger som du är och är unik för det finns bara en av dig. Så låt världen se det bästa av dig så länge du finns på vår jord, det är du som bestämmer hur du ska leva och ingen annan. Om du bestämmer att allt är skit och elände då är det du får, men om du istället tar tag i det som är fel och ställer allt till rätta så ska du se att livet kan bli riktigt bra. När du märker att det är du som kan ändra på saker till det bättre, för det är bara du som bestämmer över ditt liv och ingen annan för du är faktiskt vuxen, så kommer du att märka att din självkänsla ökar när du får kontroll över ditt eget liv. Om du inte tror på dig själv vem ska göra det då? Om du älskar dig själv som du är, så kan du ta emot kärlek av andra och ge kärlek till andra också.

Det här är bara en vägledning för att hitta sitt självförtroende, det är inga regler. Du skapar dem själv eftersom det är du själv som ska leva efter dem. Glöm inte bort att förändring kan ta tid, särskilt om man har levt med dåligt självförtroende länge, så ge förändringen i dig själv den tid som behövs, ha tålamod för det är du värd.

Inget

Att inte göra något alls kan ge så  mycket, om man behöver tänka ut saker så blir inget gjort men om du istället sätter dig ner och bara kopplar av, andas och slappnar av så kan lösningen på ditt problem dyka upp i tomma intet i ditt huvud. Ofta när man blir stressad att prestera så låser sig den kreativa sidan, men om man slappnar av och låter fantasin flöda så kan man få svar på sina frågor eller åtminstående så kan du få nya uppslag som kan hjälpa dig fram till en lösning. Dessutom så tror jag att i det moderna samhället så är man illa rustad för att klara av att lösa problem själv i vardagen för att allt är så serverat idag, förr så fanns inte en massa hjälp medel eller maskiner för förströelse, man fick hitta på saker själv för att roa sig t.o.m.

Nu menar jag inte att man ska sitta och göra inget hela dagarna för det ger ju ingenting, utan här handlar det om när man jobbar för fullt på att lösa ett problem vilket ger stress för att man måste hinna klart det här inom en viss tid, som i sin tur gör att allt låser sig och man kan inte lösa problemet. Då kan man använda sig av denna metod, en sak som jag också tror skulle hjälpa folk att rensa sin skalle, koppla ur sig från allt. Idag är man ju aldrig riktigt själv, alla vet vad du gör hela tiden för det skriver du om på Internet, om du inte gör det så ringer eller messar folk dig på mobilen för att ta reda på du gör eller var du är.

Förr när inte Internet och mobiler fanns så var man mer fri än vad man är idag, så om man vill rensa sin hjärna, stäng av Internet och mobilen och gör vad du vill. Hälsa på vänner som du inte har sätt på år och dar, bara, mezzat, mejlat, chattat och skrivit till på Facebook, pratat med på mobilen. Det ger mycket mer att kunna prata face to face, dessutom så kommer man utanför dörren och får se nya saker. Vilket ger mer i slutändan, någon annan dag bara sitta och göra något helt annat, spela kort, Yatzy, Schack, läsa en riktig bok samtidigt som mobilen och datorn är avstängd så du inte blir störd. Skulle kännas som semester för huvudet, men frågan är om vi är för miljöskadade, vanans makt att alltid var uppkopplad gör att det är svårt att bryta ett så skadat beteende. Det händer att jag smiter ifrån och bara är för mig själv för en stund utan att någon vet vad jag gör eller är och det är så himla skönt.

Förebilder

Grunden när man föds, eller snarare när man växer upp de första åren så tyr man sig till den som matar och sköter om än, men den generella bilden är att barnen tyr sig till sina föräldrar och därför har man dem som förebilder hela livet och de levde lyckliga i alla sina dagar. Men det är ju en saga och har inget med verkliga livet att göra, men få verkar inse att det är så. Bara för att ens föräldrar (eller en av föräldrarna) inte finns för en som det är tänkt, betyder ju inte det att man är dömd till att misslyckas och att ta skada av detta. För livet och människan är skapt att förändras efter vad livet har att erbjuda, hittar jag inte den person (förälder, vän, förebilder) som kan föra mig vidare i rätt riktning här i livet där jag är just nu (småbarn, tonåring, vuxen, förälder, pensionär) så hittar jag en annan.

Det är där det kan bli riktigt fel, för om du är riktigt vilsen så lyssnar du på andras råd och följer det blint, för livet är i rörelse och vill vidare snarare än att stå still men det kan också hända och då utvecklas man ju inte alls som människa. För även om du hamnar snett mitt i ditt liv, så är det ju aldrig försent att förändra sig till att bli den människa man själv vill vara och vara stolt över. Likaså är det för den som har stannat upp i sin utveckling av olika anledningar, men det kan vara för att man inte är redo att gå vidare just då. Det man aldrig får glömma är att ens förebild inte är skyldig dig något eftersom du själv har valt denne, likaså är det ju då åt andra hållet. Om man är någon förebild och en vacker dag så märker man att den andra har skaffat sig en annan förebild kanske, då ska man kanske inte ta för hårt för man ska vara tacksam för den tid man kunde var till nytta.

BAREN ÄR STÄNGD

BAREN STÄNGD ÅTERKOMMER

NÄR ANDAN ÄR FULL IGEN

ELLER BAREN

Bild: stängd från 4.blogspot.com

Idag hade jag tänkt ta lite day off från mitt skrivande, i alla fall här i min blogg. Medan jag sitter och organiserar i mina mappar på datorn så hittar jag den här texten som var meningen att bli en bok, det kanske det inte blir men jag tycker den var så bra skriven att jag lägger ut den som den är. Helt okorrigerad och naken, men tillräckligt bra för att jag ska kunna lägga ut den här. Så håll till godo.
//Hawk Eye

Boken som aldrig blev av...eller, den som lever får se vad det blir av den...

Man växer upp i Sverige på mitten av 60-talet i Stockholm, men mestadels utspelar sig barndomen och ungdomstiden i några förorter till Stockholm. Det jag minns först är 70-talet, det var en bråkig tid med droger och alkohol och sånt skit, detta gjorde att man själv hölls sig borta från sånt. Så här efteråt beskrivs 70-talet som någon sorts kärlekens och fredens tid, men den som minns det måste ha rökt på bra tror jag. Vietnam kriget var på 70 talet, om det är kärlek när man har samlag med folk hur som helst så är det väl sant, men det vet vi ju alla att äkta kärlek är mer än bara sex. Okej nu var inte allt bara skit när man växte upp och blev tonåring på slutet av 70-talet och början på 80 talet, det som var bra var samhällstjänster som vi bara kan drömma om idag. Sjukvård som fungerade, likaså äldreomsorgen och skolan som hade pengar. Man hade inga ärvda böcker som det står saker i som idag inte stämmer, eller saknar sidor. När en annan växte upp fanns det ungdomsgårdar på flera ställen i stan man bodde i, där kunde man utöva sport, gå på drogfria discon eller bara umgås utan att betala ett öre för nått. Likaså alla sporter man sysslade med kostade inga pengar, samma sak med musik. Man övade på musik, detta kostade inget och de flesta instrument kunde man låna. Idag på 2000 talet så är inget gratis, inte ens vattnet man tar från kranen. De som kämpade och i vissa fall dog för att vi skulle få ett bättre Sverige där alla hade det bra oavsett vilket samhällsskikt man kom ifrån måste vända sig i sina gravar. Sitter här och lyssnar på blueslegenden Roffe Wikströms ”Jag är som en främling”, den handlar om att man känner sig som en främling i sitt eget land. Nu är det säkert någon som tror att det här handlar om främlingsfientlighet mot folk från andra länder, nej det här handlar om att man inte känner sig hemma där man har växt upp. Sverige byggdes upp till nått man kunde vara stolt över, men nu står staten och river ner allt utan att vi gör ett förbannade dugg, jo en sak som vi svenskar är världsbäst på. Vi sitter och gnäller i våra stugor, men gör inget för att förhindra det som sker här och nu. (2010-06-08)

Jag har suttit här i förra veckan och beklaga mig över att jag påbörjat 2 böcker och sen har det blivit helt stopp, de har inte blivit avslutade. När man betraktar det så här så ser jag en sak som gör mig lite förvånad, jag kunde skriva redan då. Men varför blir jag så förvånad över det, som tonåring så skrev jag närmre 300 texter (musik), en sorts dagbok. Tyvärr slängde jag alltihop i en flytt för ca. 7 år sedan, det ångrar jag djupt idag, för det känns som om jag slängt en del av min liv. Men man ska inte gråta över spilld mjölk, det finns mer i affären. Jag tror att min förvåning bottnar i min låga självkänsla, att stå upp och våga tro på sig själv är det jag behöver just nu. Men man lär sig så länge man lever och det är en av de bästa saker jag vet förutom kärleken till allt levande och allt omkring oss, det kan ju hända att jag slängde mina gamla texter var ett sätt för mig att ta nästa steg, det var ofta texter som handlade ofta om hur illa jag mådde och det stämde in hur jag mådde just då. Jag är just nu i en väldigt härlig process där jag känner att jag växer som människa, dels hittar jag tillbaks till mina rötter, samtidigt som jag hittar nya stigar att vandra på. Jag ser verkligen fram emot vad framtiden har att erbjuda, men det är bara jag själv som kan styra min egen framtid och ingen annan.

//Hawk Eye

Framtiden

Bild: aktuellt från hoganas.se

Människan har utvecklats genom tiderna, men frågan är om det är till det bättre.

Vi verkar ju inte lära oss av våra misstag trots att vi vet mer nu än någonsin, fortfarande är det krig på många ställen i världen, folk som svälter samtidigt som det finns folk som har mer än vad de någonsin kommer göra av med under sin livstid.

Ta en sån sak som utvecklingen i Sverige, förr hade vi Adeln och kyrkan på ena sidan och i den andra hade vi statarna och jonerna. Rika mot de fattiga, de rika bestämde och tryckte ner de fattiga trots att de var färre till antal än de fattiga, det höll på enda tills de fattiga tröttnade på detta och bildade fackförbund och senare ett parti som stod på arbetarnas sida. De ordnade strejker och demonstrationer där många dog, men man slutade inte kämpa för det, trots att man fick polisen och militären emot sig. Det upprättades lagar som gör att alla medborgare har samma rättigheter oavsett om du har pengar eller inte, det byggdes upp ett land där de fanns mer jobb en vad det fanns invånare så vi var tvungna att importera arbetskraft från exempelvis Finland. Det fanns bostäder till alla, vård, äldreomsorg & skola som fungerade. Stora och många företag som var så pass eftertraktade så vi exporterade varor utomlands det var därför det fanns så mycket jobb, många hade relativt gott ställt.

Men allting var ju inte bra, det fanns väldigt många tunga och slitsamma jobb. Så många fick arbetsskador, men på den tiden fanns det en försäkringskassa som var på medborgarnas sida som hjälpte och stöttade både ekonomiskt och med rehabiliterande åtgärder. Vi utvecklade hjälpmedel som tog bort de flesta av de skadliga jobben, men de var så effektiva och mer ekonomiskt gångbara än människan, detta resulterad i massarbetslöshet. Vi svenskar är ju lite blåögda precis som flera andra européer är, vi bjöd i folk från asiatiska länder för att visa upp all vår fina teknologi och de fick fotografera fritt osv. Sen kopierade de vår teknologi och de sålde den mycket billigare för att de har mycket billigare arbetskraft än vad vi har. Så nu har många av våra stora företag slagit igen portarna eller flyttat utomlands.

Samtidigt har vi genom åren tagit emot väldigt många flyktingar, så här står vi nu med massor av folk och inte tillräckligt med jobb till alla. Nu menar jag inte att man inte ska hjälpa de som har det svårt tvärtom, men det måste finnas ett bättre sätt när vi inte kan försörja oss själva ens. För det hjälper varken dem eller oss, för att chansen att få ett jobb minskar för oss alla, för det drabbar ju även den som kommer hit som flykting som har tänkt bygga upp en bättre framtid för sig och sin familj. Inte nog med att inkomsterna till företagen har minskat, folk har mindre pengar på fickan. Dessutom sitter vi och betalar pengar till EU som inte ger oss lika mycket tillbaks, det känns ju helt ologiskt. För hur kan man betala ut pengar till nått som inte ger mer pengar tillbaka, när man inte har tillräckligt med pengar idag till sitt eget land, vi har idag högre utgifter än vad vi har i inkomster.

Sen sitter vi med en regering som inte har någon som helst sund människosyn alls, för dem är alla som lyfter bidrag fuskare och bedragare, gäller även de arbetslösa och de har inget värde för staten alls. De gör inget för att förbättra situationen heller, istället så skickar de ut de långtidssjukskrivna för att jobba när det idag inte finns tillräckligt med jobb för de friska. Detta sammantaget gör att det finns minimalt med arbetstillfällen, folk får mindre pengar i plånboken som i sin tur ger mindre i statskassan. Vi äter upp kakan samtidigt som vi försöker spara den, det går ju inte. Så även de som har jobbat hela sitt liv och betalat skatt för sig har inga som helst rättigheter idag att leva ett drägligt liv enligt vår regerings synsätt, alla ska betala, även de som redan har gjort rätt för sig. Snacka om orättvis värld vi lever i, för nu har de ju vänt på kakan. De säger att alla ska betala, men det stämmer ju inte med verkligheten, de som knappt kan klara sig ska betala massor, samtidigt som de som har mer än vad de gör av med ska tjäna ännu mer och gärna inte betala någon som helst skatt. Så nu är vi ju tillbaks på ruta 1 igen, så det väl dags för revolution igen för så här orättvist kan vi inte leva. För idag har inte alla samma rättigheter i dagens moderna samhälle, för varför har en intern som sitter av ett fängelsestraff för att han/hon har gjort något orätt i samhället mer rättigheter och blir bättre behandlad än en pensionär som har gjort rätt för sig hela sitt liv. Likaså är det för de sjuka och även för vår framtid: barnen/ungdomarna, de får sämre mat och sämre resurser står till förfogande än till en intern idag. Det är dags att sätta stopp för dessa orättvisor, för var hamnar vi annars?

Idag så gör vi fortfarande fel fast vi vet bättre, vi tar död på skogen, människor och djur. Vi förgiftar vår egen planet på många olika vis, snart har vi inget rent vatten att dricka och ingenstans att odla vår mat, ingen fisk att äta eftersom vi idag över har ett överfiske, så då har vi heller ingenting att äta. För eftersom vi förgiftar all mark och skog så finns det ingen mat till våra djur, dessutom så släpper vi ut en massa giftiga gaser så vi har snart ingen ren luft att andas. Just nu är det ”schack”, det är dags att ändra vår taktik innan det är schack matt för vår del. Det är dags för de gamla uvarna att lämna plats för det unga gardet, för det är de som kan förändra för de tänker inte på samma invanda banor. De ser bortom felen eftersom de inte har varit med och skapat dem, med nya fräscha tankar kan man förändra vår värld. Det är ju ändå deras framtid det gäller, varför inte låta dem som kan rädda oss alla göra sitt jobb.

Förutom att vi måste ändra vårt tanke sätt för att rädda vår värld från för tidig ödeläggelse, så måste det till ett helt annat tänk om allt runt omkring oss. Vi som anser oss vara intelligentast (människan) på denna planet har också en skyldighet mot allt levande, vi har utnyttjat jorden till max så nu är det dags att rädda den innan det är försent. Om man tänker och förstår att allt på vår jord har samma värde, så är det också lättare att förstå att vi måste ändra vår attityd mot alla människor.  Vi måste ta hänsyn till alla individer, men samtidigt måste det finnas regler som ser till man ser till allas bästa för annars kommer det inte att fungera. Det finns ju alltid någon som ser till sitt eget bästa före alla andras, jag tror inte att det blir så tråkigt som det kan låta, för vi ska ju inte göra om människor så att de blir som maskiner som gör allting rätt och lika hela tiden. Alla människor har ju olika egenskaper, det ska man ta till vara på, i dagens moderna samhälle så tycker jag att man inte gör det i tillräckligt stor utsträckning.

Sättet man driver företag och skolor idag för att ta ett par exempel, är inte anpassat efter individens egenskaper och kvalitéer, om man gjorde så skulle det bli mycket effektivare utfört arbete. Om du gör något från ditt hjärta och använder dig av dina kunskaper som du är bäst på utifrån dina egna egenskaper och kvalitéer så får man mer utav det arbetet både som människa men även av frukten av sitt arbete. D.v.s. det du har tillverkat, eller arbetsinsats inom vilket område du nu jobbar inom blir bättre gjorda än som du nu jobbar i dagens samhälle där kvantitet går före kvalitet och för att hinna med är nivån för vad man ska hinna med under en arbetsdag är för högt ställda. Baksidan av myntet är stress, arbetsskador, vantrivsel etc. Inget av detta gagnar ett företag eller ens egen skolgång i slutändan, det är där man måste tänka helt om för att samhället ska hamna på rätt kurs igen. Kanske införa 6 timmar arbetsdag så fler kan få jobb, eller sänkt lön med bibehållen 8 timmars dag för att fler kan få jobb. Jag tror mer på det sista för att mans ska få ut lika mycket antal saker/produkter gjorda på en och samma dag som med tidigare arbetssätt, då tänker du att de inte är någon skillnad, man jobbar fler på samma arbetsplats med lägre tempo där ligger en av skillnaderna. Vinsten blir på många plan både på den mänskliga och affärmässiga, om det är rätt person på rätt plats som får arbeta i sitt eget tempo så får man kvalitet på produkterna man producerar och det ger högre vinst. Arbetsmetoden kan även användas inom andra områden som ex. vården.  

När tempot sänks så minskar risken för arbetskador och det ger lägre kostnader både i vården och försäkringskassan, inkomstskatten ökar och detta gör att statskassan ökar. Även kostnaden minskar på arbetsförmedlingen, a-kassan och socialkontoren då fler jobbar, för att få in mer pengar till företagen ska förstås chefernas fantasilöner minskas drastiskt, fallskärmsavtal slopas. Detta gäller även våra politiker, dessa pengar går till statskassan som fördelas ut till kommunerna, vården, omsorgen och skolorna.  Vi går ur EU för att minska våra kostnader och ökar på inkomsterna till vår statskassa ytterligare, jag tror att med tiden kommer vinsterna öka så pass att lönerna åter kan höjas. Man får offra lite i början för att få en vinst i slutänden, som du nu säkert har börjat inse så har vi nu sakta men säkert börjat bygga upp det samhälle vi hade tidigare som är mer känt som den svenska modellen. För givetvis har alla myndigheter som jobbar med människor har fått en mer sund människosyn, så som försäkringskassan, socialtjänsten etc. Resurserna ökar här för att kunna hjälpa människor som behöver hjälp och på deras villkor, stöd för att man ska kunna komma tillbaks till arbetslivet men om inte annat kunna leva ett värdigt liv även om du inte kan arbeta full tid. Effekterna av att fler jobbar och fler betalar in pengar till pensionsfonderna så ökar folks pensioner när man väl slutar att arbeta, änkepension livet ut kan återinförs. Sträva efter att så många som möjligt kan arbeta, se till att det finns bostäder till alla men inte på bekostnad av miljön. Ändrat miljötänk ger rent vatten, mat på bordet och ren luft mm. Konflikter får inte lösas med våld, krig och andra destruktiva metoder. Det finns säkert ännu mer som man kan ändra på för få den värld vi alla drömmer om, vissa saker kan låta som tokiga idéer, men det kan inte bli värre än vad det är nu. Jag tror att mycket av detta går att genomföra om folk bara inser vinsten i det hela, ett samhälle där alla är lika mycket värda.

I vissa delar av texten kan det förekomma fel, så som namn på saker och ting, men jag hoppas att jag har varit tillräckligt tydlig för att få fram mitt budskap.

Ämne på FB: Skitsnack

Här är en del av ett svar i en av mina grupper som jag är med i på fb, ämnet handlade om skitsnack från en vän, det är jag själv som svarade så här:

"varför ska man behöva ta emot någon annans skit, har man bajat på mattan så får man röja upp sin egen skit"

Kärlek

Bild: hjärta från 1bp.blogspot.com

Idag är kärleken missförstådd, blandas oftast ihop med sex. Det är absolut inte samma sak, men det är många som tror det och blir upprörda när man pratar om kärlek till sin familj. Att man älskar sin älskade lika mycket som sina barn, sex till barn är inte ok. Då kanske du förstår vad jag menar med att kärlek och sex inte är samma sak och att när man älskar sin partner (vuxen) och har sex med varandra är helt naturligt. För mig kan man bara ha sex med den man älskar och ingen annan, att vara otrogen är inte ok i mina ögon. Jag tror att man som ung ofta blandar ihop dessa känslor då känslan av att attrahera någon och vise versa är ny och väldigt stark känsla (nykär), men har man inget mer gemensamt så kommer det inte uppkomma någon stark förbindelse (äkta kärlek) mellan varandra. Har man bara sex som gemensam nämnare så tröttnar man och snart så börjar man se sig efter någon annan partner, om man då inte bryter detta förhållande så kan det slutat med otrohet. Det är därför viktigt att bryta med sin partner om man inte är rätt för varandra, så att man fortfarande kan vara vänner, för kärleken till sina vänner kan också vara stark.

Kärlek är något väldigt stort, vackert och väldigt svårt att beskriva. Den kan nog upplevas olika av olika människor, kan också upplevas olika starkt beroende på var man är i livet. Kärlek är en magkänsla som är så himla skön, kravlös och oändlig. Den är lika stor till alla, till sin älskade, sina barn, familj och vänner. Likaså till djur och naturen, musik, konst och andra intressen. Kärleken finns i allt omkring oss, om alla kunde se på allt och alla på det viset så skulle vi inte ha svält, krig, otrohet, svartsjuka, avundsjuka, egoism, girighet, falskhet, mord och alla andra tokiga saker.

Att bli kär i någon är något väldigt stort och härligt, men det ställer ju en del krav på alla parter. Det kan ju låta lite hårt, men om man inte har några krav så kan man ju inte förvänta sig att det blir som man har tänkt sig. Det viktiga till att börja med är att lita på sig själv och sin partner, gör man inte det ifrån början så är det nästan dömt till att misslyckas ifrån början. I början när man träffas så frågar man ju vad den andra tycker om, ofta blir det rätt så världsliga ting så som älsklingsfärg, favoriträtt, bästa film och vad man gillar för musik etc. Det är viktigt att man ifrån början också frågar sin nya partner/blivande partner om mer viktiga saker så som vad man tycker är rätt och fel i olika sammanhang. Visst man kan ju inte vara överens om allt men i stora drag, om man skulle tycka lika om allt så har man ju ingenting att prata och diskutera om. Grundvärderingarna är viktigast, resten är som sagt bara en bonus.  Jag kan också tycka att kravlös kärlek är ok om bägge parter är överrens om det och då kan det också hålla för evigt lika som för den med krav, även om detta inte är något för mig, det här är ju helt upp till var och en eftersom vi människor är olika.

För att man ska hänga med i sitt förhållande så gäller det att hänga med i svängarna, alla förändras med åren och då är det jätteviktigt att man talar med varandra så att man alltid vet vad man har varandra. Saker som var viktiga när man var 20-25 år är kanske inte lika viktiga när man är 40-45 år, eller inte alls viktig för man kan t.o.m. ha ändrat helt åsikt. När och om man får barn för första gången så vänds hela världen upp och ner, därför är det viktigt att man tar ett snack igen om vad som är viktigast just nu, att man säger till när något inte är ok, för om man inte gör det hur ska man annars få veta att det inte är ok. Jag tror att det är där många går bet i sitt förhållande, det heter att kärleken tog slut eller att vi växte ifrån varandra, men det är ju för att man inte pratade med varandra utan man tror att man aldrig förändras under årens lopp. Man ska vara öppen för att allting är i rörelse och att allt förändras med tiden, om man ser möjligheterna i det så är det ju helt underbart, då blir ju aldrig ett förhållande tråkigt heller. Att vara ärlig mot sig själv och sin partner är A och O i kärlekens värld, man lyssnar tills sitt hjärta vad man själv vill ha och likaså lyssnar på vad sin partner vill ha, att ge och ta liksom att kompromissa tillhör reglerna för att förhållandet ska hålla. Om man aldrig tar sin käresta, familj och vänner för givet så har man alla chanser till ett rikt och givande liv framför sig.

Att skriva om kärlek och förhållanden på ett generellt sätt är ju svårt, men jag hoppas att du förstår hur du ska använda dig av denna information. Det är ju så individuellt från individ till individ, glöm aldrig bort vad du har, för det är inte alltid grönare på andra sidan.

Likaså om du/ni har ett förhållande som inte funkar p.g.a. olika anledningar så finns det ju ingen anledning att fortsätta, förr så var det vanligt och det förekommer nog fortfarande att man är ihop för barnen skull heter det. Men ett barn mår inte bra av att sina föräldrar bråkar i stort sätt hela tiden, om man tror att det är rätt förhållande man har men att något har gått fel på vägen så kan man ju alltid söka professionell hjälp om bägge är överrens om det. Annars är det ju bättre för alla parter, vuxna som barn om man (de vuxna) kommer överens om att gå skilda vägar som vänner, för gör man det så kan man stödja sitt barn på bästa sätt, för barnet har inte nått med konflikten mellan de vuxna att göra. För om man fortfarande är vänner så är det lättare att se klart, för allt fördunklas om man går isär som ovänner. Visst kommer barnet/en bli ledsen/a över att familjen splittras, men om man går isär som vänner så finns ingen konflikt och inget att bråka om, det gör uppväxten för barnet/n lättare än om det ska bråkas om allt trots att förhållandet är slut. Då kan man ju umgås i olika sammanhang utan några konstigheter, se barnets skolteater, gå på barnets skolavslutning tillsammans etc.

När det gäller vidare om man träffar en annan då efter man brutit ett förhållande och man har barn, går jag inte in på det så detaljerat då jag inte vet så mycket om det. Om man har ett nytt sunt förhållande (där man är överens på alla plan) och man är vän med sitt ex så ser jag inga hinder för allt ska bli bra i slutänden för alla parter (vuxna som barn) om det inte finns några konflikter ifrån början, här gäller det att barnet/n föräldrar har en sund konversation med barnet/n.

Jag jobbar inte med det här, utan det här är min personliga åsikt i alla avseenden, även där jag inte har personligen varit med om vissa saker i förhållanden men jag har sätt hur bekanta till mig har gjort och varit med om.

Om man ser kärleken för vad den är, en magkänsla som är så himla skön, kravlös och oändlig och inte blandar ihop den känslan med sexuella känslor så har man alla möjligheter att få ett rikt och kärleksfull liv för evigt om du följer ditt hjärta och om man aldrig tar sin käresta, familj och vänner för givet.

Hur vänder man det negativa till något positivt

Varför gör man inte det som man vet är rätt för en själv, man vet att man inte borde tänka så illa om sig trots att man inte gjort något fel, varför inte bara tycka om sig själv som man är. Varför börjar man tvivla på sin egen förmåga, jag tror att om man kan lära sig att man kan leva med sina egna fel och brister så skulle livet bli så mycket lättare. Om man vet vad man är bra på liksom det jag är dålig på och acceptera det, så kan man ändå göra ett bra jobb. Ibland känns det som om man tänker för mycket och då gärna på alla dåliga saker, man tom påverkas av allt dåligt som händer runt omkring sig.  

Vända det negativa till något positivt genom att inse att man inte kan rå på allt här i världen och acceptera det för vad det är, allt man lär sig är nyttiga erfarenheter som man kan använda sig av oavsett om det är bra eller dåliga saker i framtiden. Om man lär sig av sina misstag så kan man använda sig av det igen när eller om man råkar ut för samma eller liknande situation igen, vad gjorde jag för fel förra gången och vad kan jag gör annorlunda nu för att det ska bli rätt. Om jag inser att jag inte kan lösa problem, ta hjälp av andra, om du har gjort allt du kan för att lösa problemet utan att lyckas. Då har du gjort allt du kan och mer kan man inte göra, då är det bara att inse att du inte kan göra mer och gå vidare. Älta inte något som du inte kan göra något åt, det gör mer skada än nytta.

Ja jag vet det är inte så lätt alla gånger, det låter kanske lättare än vad det är, men det är ju bara så svårt som man själv tillåter det till att bli. Ibland kan det vara bra att bara ta ett steg tillbaks och sätta sig ner för en kort stund, ta ett djupt andetag och andas, töm huvudet på allt. Kom å tänka på när farsan och jag meckade bil, det var nått som inte gick som vi hade tänkt oss, hur vi än vred och vände på problemet så lyckade vi inte lösa det. Då sa min pappa, vi går och tar en fika, vi satt och prata massa strunt och hade allmänt roligt. Vi släppte helt enkelt problemet för en kort stund, sen gick vi ner och fortsatte och mecka på bilen och löste problemet. Det här hända många gånger så det var ingen engångs företeelse, det är ju så man ska göra med allt, inte göra det svårare än vad det är. Jag tror att man ibland försöker för mycket och då låser det sig, envis som man är så fortsätter man, tröttheten och uppgivenheten gör att man inte kan lösa problemet. Men om man istället tar avstånd från problemet, så löser sig det mesta till slut.

• Man har för mycket att göra och vet inte var man ska börja, gör en lista med det som är viktigast överst, börja med det först och beta sen av listan vart efter.
  
• Om du tycker att hela ditt liv är skit, varför titta tillbaks på det som varit det hjälper dig inte alls. Vänd istället blad, idag är resten av ditt liv och fortsätt därifrån.

• Om man stressar och eller jobbar för mycket så måste man tillåta sig ta ett brake från detta, göra nått roligt eller något avkopplande så man hinner ladda batterierna.

• Med alla måsten här i livet så är det lätt att man glömmer bort att ta hand om sig, gör något roligt emellanåt eller skaffa en hobby. Läs en bok, se en bra film på bio, är ett par bra exempel.

• Att sköta om sin kropp är också viktigt för sitt välmående, motionera regelbundet och om du inte gör det redan ät rätt kost. Ja du kan unna dig något gott 1 gång i veckan t.ex. till helgen, det är du värd och dessutom är det lättare att inte falla tillbaks i gamla vanor och äta gott för ofta.

• Att umgås med familj och vänner är underskattad tillgång, så glöm inte bort att vårda din vänskap och kärleken till dina närmsta, ta inte dina vänners kamratskap och din käresta för givet.

Mitt motto här i livet:

Livet är för kort för att tas på allvar