Dikt - Vinterpromenad

Går på promenad i vinter solen, känner solens strålar dansa på min kind som värmer mitt sinne, medan jag går i lugnt tempo ser jag mig omkring och njuter av naturens skönhet. Solen som gnistrar i snötäcket som små diamanter, vänder upp min blick och ser vinden som får träden att vaja lite lätt i toppen mot den klarblå himlen. Den friska vinden fyller mina lungor med friskt luft när jag tar ett djupt andetag, jag stannar upp och sluter mina ögon och ler för det är så här livet är när det är som bäst och jag njuter i fulla drag. Känner livlusten fylla hela mig, naturen ger mig alltid det jag behöver bäst. Jag spricker upp i ett stort leende och går hem med raska pigga steg, redo att möta allt jag ställs inför på äventyret kallat livet igen.