fredag 14 juni 2013

Lite halvstormigt

Är sjuk i kroppen till och från men jag kämpar på med blandat resultat än längre tid nu, har varit så här sen i februari som jag tror kan vara av yttre och inre påverkan känns det som. Det yttre beror på att det har varit en epidemi av sjukdomar som härjat en längre tid men även av mina skador men vi påverkas även av andra planeters läge i rymden. Så det har varit en tid som man skulle kunna använt till att rena sig men för mig har det varit väldigt svårt eftersom allt jag tror på har vänts upp och ner så jag har försökt rätt ut det, det är som ett test för att kolla om jag verkligen tror på min idé på den framtid jag vill ha och eftersträvar men det satt långt in innan jag förstod att det var så. Så det har tagit mycket på mina krafter liksom infektionerna i min kropp har gjort, allt detta har gjort det extra svårt att hitta lösningar, mitt tålamod har varit lite kort så tänk om jag hade insett tidigare att det bästa hade varit att bara rena sig och väntat tills det lugnat ner sig så kanske jag hade haft lite mer ork nu. Men allt det här är en lärdom som jag får ta det som en läxa att lägga på minnet, för jag tror inte att det är över än utan jag tror att det kan ta en väldigt lång tid innan det har stabiliserat sig helt. Så jag får passa på när det är lite lugnare att se mina möjligheter och jobba på då, när det stormar på som värst så blir det läge för att bara rena sig, att bara vara mode.

Den inre påverkan har jag redan nämnt lite här ovan, som har gjort att jag har kommit i lite konflikt med mig själv, tvivlat lite på mina förmågor och mina kunskaper jag har. En del av mina vänner har kommit till mig med olika problem, när jag löst dem åt dem så har de tackat mig men jag har haft svårt att ta emot deras tacksamhet. Jag har frågat mina vänner varför de kommer till mig, därför jag kan så mycket men det tycker jag inte själv i nuläget. Jag verkar ha så svårt att se att jag är bra på något, just nu eller så är det en rädsla att jag måste stå upp för det jag säger, det här känns väldigt svenskt på något vis. För att säga att man är bra på något anses som skryt här i Sverige, i tex USA är det helt okej och en självklarhet att tro på sig själv. Jag har aldrig brytt mig om detta förut, men jag har kört på och det går bra ändå, men jag har svårt se det andra ser i mig just nu även om jag börjar inse nu att allt detta hänger ihop med hur jag mår just nu. När jag låter insikten sjunka in så ser jag mitt värde här i världen, jag är duktig på det jag kan och det okej att jag är det.

För att komma i balans igen har jag tänkt använda mig av min "Mind Map 2013" och "Uppföljning-må-bra-veckolista" till en början, sen får vi se om jag behöver flera verktyg sen. Jag vet inte om jag var för snabb och sluta med dem eller om det som hänt på senare tid har påverkat mig så här hårt, övriga verktyg som har använt hela tiden är att se mina alternativ, mota de negativa signalerna och se det positiva jag möter på under min vandring här i livet varje dag.  Jag har inte behövt kalla på min guide inte häller på min beskyddare, jag känner att jag har läget under kontroll då jag insett att jag kan bara göra så mycket jag orkar, i mina syner i mina meditationer så känner jag mig riktigt starkt då jag känner att jag inte behöver varken guidning eller skydd just nu. Jag provade att gå in utan att kalla på min beskyddare för att se om jag klarade av dem som brukar bråka med mig, de försökte skrämma mig men jag sa till på skarpen att jag ville inte tala med dem eller ens ha något med dem att göra och då backade de tillbaka och försvann bort ifrån mig och efter det har de knappt stört mig efter det.

Jag skriver på min bok vid tid, lust och ork. När jag väl skriver flyter det på men inte så fort som tidigare, jag låter fortfarande berättelsen ha sitt eget liv utan att jag lägger mig i. Likaså är det med mitt liv också, jag gör det jag vill och när jag har tid och lust. Min energi nivå är väldigt olika så därför måste jag anpassa mig efter den, den är relativt låg just nu från normal nivå och neråt alltså inga toppar över det normala alls. Jag har även försökt mig på att skriva några inlägg här tidigare men jag har inte fått ihop det och orken har inte funnits heller (men har nu lagt ut några av dem före idag), det viktiga för mig har varit att jag skrivit av mig för det vet jag hjälper mig att må bra. Det är min ventil, har inte lyckats med mina måsten som jag haft och det har ställt till det lite, men jag har tagit den smällen utan att bryta ihop. Läget är som det är just nu och jag har accepterat att det är så, insikterna gör mig väldigt lugn just nu.

I övrigt tränar jag mina axlar, stretchar och går en del promenader varje dag men inte så långa eftersom orken inte finns. Har även börjat hitta tillbaks med kosten men visst händer det att jag får något bakslag lite då och då men det blir längre mellan gångerna nu, jag är stolt över mina framsteg. Jag har börjat se lite möjligheter för mig att hitta vidare i mitt liv, inom arbetslivet där jag fått lite idéer att jobba vidare med. Så det ser ut och klarna upp efter stormen trotts allt, det är bara att gilla läget och köra på när krafter finns.


torsdag 13 juni 2013

Lösning på problemet

När man har problem så har man två val till en början vad man ska göra, antingen ingenting alls eller så söker man en lösning på problemet, det första alternativet är inget alternativ för mig då jag vet att man ibland inte kan se lösningen direkt men att ge upp innan man ens att ha försökt är inget för mig. Jag vet väldigt många som fastnar i det första alternativet när de inte kan se någon lösning på problemet direkt, med det valet så kan det komma en massa ångest och man mår väldigt dåligt av det. Man börjar skylla på problemet, det är det som får mig att må så illa som jag gör, men eftersom man själv valt att inte ens försöka så är det faktiskt mitt val som är en del av orsaken också till mitt eget mående. Jag vet att en del har svårt att se det så, när man påpekar att det är ditt val hur du vill må så kan de bli väldigt upprörda och kan säga nått i stil med ”tror du att jag valt att må så här illa med flit? Nej men ditt val har gjort att du mår som du gör, man har alltid ett val mellan olika alternativ hur man ska komma förbi problemet och om inte annat för att må bättre än tidigare.

Kan man inte se alternativen så kan man alltid fråga någon annan, ibland blir man blind pga av problemets storlek, hur man själv upplever det. Det finns ju faktiskt människor som inte ser problemen som speciellt stora då de väljer att söka efter lösningar framför att bli påverkade negativt av problemet. Jaha säger någon då, då har jag bara gjort fel val hela tiden då för jag lyckas ju aldrig med något, nej så behöver det ju inte heller vara, det finns ju alltid saker som påverkar oss utifrån som vi inte alltid kan påverka. Men vi kan välja hur sådant som vi inte har valt påverkar oss och det med de val vi gör i sådana situationer, ex. du kan bli av med ditt drömjobb då ditt företag du jobbar för går i konkurs, antingen så gör du inget eller så söker du efter ett nytt drömjobb. Ja du kanske inte hittar det på direkten, men du tar ett annat jobb istället för att kunna försörja dig medan du söker vidare till nästa drömjobb. Eller så kanske det är dags att starta eget inom ditt favorityrke, eller så kanske du hittar ditt nya drömyrke i en helt annan bransch medan du söker efter ditt nya drömjobb. Alternativen är många om man väljer att söka efter dem, det är bara upp till en själv hur man vill att allt som händer omkring sig påverkar en.

Sen väljer man hur det som händer dig påverkar dig inom dig, för att inte dras med i det negativa som har drabbat en så väljer man när det är dags att gå vidare, för livet omkring dig stannar inte upp det fortsätter på som vanligt. Men ibland är det ok att stanna upp om man känner sig obalanserad inom sig, men när det börjat lugna ner sig inom en så är det dags att gå tillbaks till livet med en erfarenhet rikare för det som händer oss påverkar oss på ett eller annat sätt det är bara vi själva som bestämmer på vilket sätt, hur mycket och hur länge. Allt detta är individuellt, man kan inte jämföra mellan olika individer då vi alla är olika då vi alla har olika livsöden då vi alla påverkas av allt vi möter på vår väg här i livet men kan även påverkas att vi uppfattar saker på olika sätt. Men det är aldrig försent att ändra sig då man förändras som människa genom åren, liksom livet omkring en ändras, ingenting är stilla i universum.

Det finns gånger när ett problem är för stort just då det händer, eller att man inte mår så bra sen innan av olika anledningar och då kan man välja att lösa det senare när man har mer ork, det är bra om man gör det så fort man orkar, för om man inte löser det så kommer det påverka en så länge man inte löser det. En fråga man alltid måste ställa sig är att om det är mitt problem, om det inte är det så skickar man det vidare till den det berör, ibland tar vi på oss andras problem omedvetet och jag tycker det räcker med sina egna eller vad tycker ni?


onsdag 12 juni 2013

Livsgnista – viljan att leva



Är ute på en av mina morgonpromenader i slutet av maj då jag ser detta träd, ett träd som är kapat ca.2 meter upp precis som flera andra träd här med skillnaden att det här trädet lever fortfarande, träden kapas så här för att vissa fågelarter ska kunna sitta där och detta gjordes i samband när detta kalhygge gjordes för 2 år sedan. Den har skjutit skott både på trädet och även runt trädet nere på marken, detta träd har hittat ett sätt att leva vidare på. För mig är detta träd väldigt vackert då den visar sådan livsvilja och det smittar av sig, jag trivs verkligen ute i naturen för här känner jag mig mer levande än någon annanstans.