torsdag 14 mars 2013

Livsperspektiv i skuggan av de sociala medierna

Intressant tanke är att om vi alla betraktar samma objekt vad det än må vara så ser vi inte exakt samma sak, vi färgas av allt vi varit med om i våra liv och det påverkar det vi ser, hör och känner. Riktigt intressant blir det om vi tänker att vi som människa kan påverka eller påverkas av andra genom att skriva till varandra utan någon tidigare koppling till varandra, man behöver alltså inte se varandra men ändå så kan vi bli berörda.

Något alla borde tänka på när man skriver på ex. FB tycker jag, för om man alltid skriver negativa saker så uppfattas man till slut som negativ (om någon nu bryr sig om vad andra tycker vill säga), hur rolig man än är i verkliga livet. Sen är ju frågan är hur långt man ska gå gällande hur mycket man ska bry sig om vad andra tycker och tänker i frågan före man skriver för då kanske man inte får fram det man verkligen känner och tycker om saker och ting då det beror på i vilket sammanhang också, man kan ju inte ta ansvar för hur andra tolkar vad man skriver då jag tycker att det är upp till var och en att göra det.

Sen använder vi ju alla de sociala medierna till olika saker, det finns de som använder FB för att lufta sina innersta tankar och känslor för att få stöd och hjälp av andra, men har ingen tanke på att man samtidigt kan stöta bort andra vänner som i sin tur har egna problem och orkar därför inte med att ta bördan av andras problem. Själv så väljer jag ut vad jag orkar med, mycket hänger på hur man själv mår i det ögonblicket man läser det så det har inget med ointresse att göra.

Är man då med i rätt så många grupper som jag är där det skrivs mycket om känslor och mående mm. Så orkar man inte med det hela tiden, men vi ser ju bara vad de andra skriver vi ser ju eller känner inte av hur andra verkligen mår om man nu inte skriver om det direkt när det händer. Det är ju det som är baksidan av alla sociala medier, min dröm är att vi alla skulle kunna mötas i verkligheten istället men detta funkar bara om alla tar folk för dem de är, vi är alla olika. Nu är jag inte den person som orkar möta massa okända personer, det blir för många intryck och känslor som ska bearbetas i en sådan situation så det undviker jag om jag kan.

Andra har de sociala medierna som sin stora kontakt med omvärlden då de inte klarar av att möta andra människor på annat sätt av olika anledningar, att söka tröst och stöd av andra genom internet är viktigt för dem, lite synd tycker jag att det är att man blir beroende av något sådan som så mycket kan gå fel i. Rent tekniskt sätt så är ju inte internet så stabilt alla gånger, strömmen kan gå eller problem uppstår på servrarna som websidorna ligger på osv. Sen är det här med att lita på andra som man egentligen aldrig mött eller känner och egentligen inte har någon anknytning till varandra än att utbyta ettor och nollor med varandra, men det är helt okej om det nu fungerar för dem tycker jag.

Sen är det ju också en fråga om man alltid är beredd på att man inte alltid får det svar och hjälp man önskar, man kan ju bli riktigt sårad av andra för att det inte blir som man tänkt sig vilket kan ge otäcka konsekvenser om det nästan är ens ända kontakt med andra. Vi som människor är ju mer tekniskt sofistikerade än en maskin (dator) är, problemet är ju just det när man inte kan använda alla våra sinnen när man talar (skriver till) med någon över nätet och därför kan man inte tolka informationen man får är korrekt eller inte.

Men det finns ju även fördelar med att ”mötas” på webben, man har ju inga fördomar eller förutfattade meningar med personen/er man skriver till eller får svar av om man nu inte känner varandra sen innan och på riktigt. Vilket gör att man kan vara mer öppen mot varandra än vad man annars är ute i ”riktiga” världen, det finns ju tyvärr en baksida av detta också och det är när den som man skriver till inte är den den utgör sig för att vara och har baktankar. Det är ju bra att tänka på det när man sitter där och skriver till varandra, vi har alla så olika tankar och behov av det här, säkert lika många som det finns människor som skriver där.

Det finns ju dem som har kontakt med släkt och vänner som bor långt ifrån varandra, eller har kontakt med gamla vänner som man tappat kontakten med och inte sätts på år och dar men man vill fortfarande ha en viss kontakt med igen om det nu sen leder till att man ses igen eller inte är lite olika. Likaså kan man hitta nya vänner här, som man sen möter på riktigt och blir vänner på ”riktigt”.

Vad som är rätt eller fel det är nog upp till var och en men jag har förhoppningar att man tänker sig för lite innan man skriver på internet och att ingen skadar någon med flit, för ordets makt på människan är större än vad man tror.

Så krama om varandra där ute i trafiken (internet) och sköt om er och era nära och kära.

The Real facebook tillhör: www.bloggerholiker.de

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar