Utveckling

För varje gång man bryter ihop så blir man stark, för varje gång man kommer ur det så blir man starkare och klokare för varje gång tills man inte bryter ihop längre, det är den dag man inser sitt rätta värde, sitt sanna jag.

Det är när man inser hur värdefull man är då man är den man är utan att vara någon annan än sig själv, man har insett att man inte bara duger som man är utan man är bäst som man är, man är helt underbar.

Man kan inte utvecklas om man är kvar i det förflutna, likaså om man bara tror vad andra tror och säger om en, det är när man själva tror på sig själv och älskar sig själv för den man är,  det är först då man kan utvecklas.

Så länge vi inte kan se vårt värde har vi svårt att älska oss själva, se bortom våra egna brister och ta reda på vilka kunskaper, egenskaper och färdigheter vi har istället och använda dem väl.

När vi kan se det positiva framför det negativa i oss själva liksom i andra det är då vi kan utvecklas till det bästa av oss själva.

När du älskar dig själv kan du även älska andra, när du kan älska villkorslöst är du redo att älskas av andra.

Så gå ut i världen och visa ditt sanna jag, det är du och alla runt om dig värda, sluta vara en kopia och var ett original istället.

Ta hand om dig och dina nära och kära, kramiz <3 

KÄMPA

Ibland när allt man kämpat för känns förlorat och det finns inget kvar, det enda som finns att göra då är kämpa på, att ge upp är inget alternativ.

För att få en bra grund att bygga på så måste man få bort allt gammalt skräp först, det gör man genom att glömma allt som varit tidigare och börja om från början.

Det bästa sättet är genom att släppa taget om allt, även sådant som verkade viktigt tidigare, sen börjar man att lära sig andas rätt.

När du väl kan andas och börjar slappna av så kommer svaren på problemen av sig själv då man inte tänker på dem, för svaren vi behöver finns alltid inom oss själva, men man kan inte höra vad hjärtat vill säga när allt omkring en överröstar den.

Jag drömmar om att må bättre, jag sitter och väntar på att det ska ske, likaså drömmer jag om att bli så pass bra så jag komma ut i mina kära natur och nu när jag lugnat ner mig och börjar se allt klart så inser jag att jag gjort det här på fel sätt.

Det är dags att sluta drömma, sluta vänta på att allt ska bli bättre, jag ska istället ta tag i det själv.

Naturen har alltid varit bra för mig, naturen är läkande, det är dags att börja ta promenader i skogen igen. Sen när jag blivit starkare i själen kan jag även bli stark i kroppen igen, genom att börja träna igen.

Ta ett steg i taget utan stress, glöm ej bort att andas, gå lugnt och harmonisk genom livet är min nya melodi, sen får vi se var vi hamnar efter det.

• Ge upp är inget alternativ.
• För att börja om, glöm det som varit tidigare.
•  Andas lugnt och harmoniskt.
• Låta mitt hjärta få chansen att berätta vad jag behöver för att må bra.
• Sluta drömma och vänta på något som aldrig kommer att ske av sig själv, ta tag i det själv.
• Gå ut i min kära natur för att läka min själ.
•  Det är dags att börja KÄMPA.

Långsam och stark eller Snabb och svag.

Satt och tänkte på utväxlingen på en bil, låg växel (1:an) då går bilen långsamt men då är den väldigt stark, medans bilen är snabb på högsta växeln men är då i gengäld mycket svagare.

Kan det jämföras med hur människor är?

Som sagt bara en tanke, någon kommentar på det?

Gott slut på det gamla året och god fortsättning på det nya.

När jag ser tillbaka på det gamla året när det gäller min blogg så ser jag en stark koppling hur jag mådde förra året, jag kunde inte skriva av mig när jag mådde så dåligt som jag gjorde.

Jag ser även att jag mådde ungefär 50/50 bra och dåligt fördelat på det gångna året, med det i åtanke så kan 2015 bara bli bättre än förra året.

För allt är inte dåligt med att må dåligt, man lär sig mycket om sig själv och hur man kan tillåta sig må dåligt så att man kan må bättre senare.

Det var väldigt starka krafter i rörelse i universum, saker som jag helt enkelt inte kunde göra något åt, men jag kunde inte alltid inse att det var så, därför blev det så illa som det blev ibland.

Jag önskar alla som läser detta en riktigt god fortsättning på det nya året.

Dagens jobbtitel eller dagens skratt om man låter fantasin flöda

Dagens roligaste jobbtitel jag råkat på länge: "Leansamordnare".

Jag fick en bild av en person som såg till att ha ordning på leanerna i djungeln så att allt funkade utan ”trassel”, hahaha ja vilka härliga bilder man får i skallen när man låter fantasin få flöda fritt. J

Livet blir inte alltid som man tänkt sig

Man börjar känna sig själv.

Hittar nya vägar.

Ett bra sätt att leva på.

Lär sig lyssna på sig själv och vad det man behöver för att må bra.

Börjar förstå vad man vill göra med sitt liv.

Hittar metoder, verktyg som hjälper en att kunna styra sitt liv i rätt riktning.

När bruset från omvärlden gör allt för att störa en, få en ur balans.

Då när man tror att man har hittat balansen.

Så väcks man upp av en oerhörd smäll som får hjärtat att brista och man faller ned i gråt.

Allt man byggt upp under mer än två års tid är borta.

Verktygen som hjälper mig att hålla de störande signalerna borta har även tagit bort min hörsel när någon ropar på hjälp.

När jag ligger där och gråter och inser vad som hänt, då är det inte lätt.

Jag skäms över att jag inte förstått, inte hört någonting, fast jag inners inne kände att något var fel.

Jag har känt det länge nu, när jag väl tänker efter.

Det är förmodligen därför jag inte kunnat andas, detta har skett tio gånger nu i år utan att jag förstått vad det är, men det kan också bero på hur jag mår inombords.

Men nu vet jag.

Nu vet jag också vad jag måste göra så att det inte händer igen.

Jag måste ställa rätt frågor, gäller detta mig, har det något med mig att göra?

Jag vet om dessa frågor, men jag har missat dem denna gång då jag själv inte mått så bra alla gånger av helt andra orsaker också.

Gråten rensade bort allt ont och detta gjorde att jag ser klart igen.

Kärleken är stark.

Livet hittar sina vägar.

Även när allt är mörkt omkring en.

Så länge kärleken får fria vingar och får växa sig stark.

Då lyser det även i de mörkaste stunder om man kommer ihåg att kärleken alltid finns inom oss alla.

Sen måste jag komma ihåg att inte var så hård mot mig själv, jag har som sagt inte mått så bra en längre tid nu och det har stört mig.

Det jag har byggt upp under mer än två års tid är inte raserat, det är bara så det kändes när jag inte räckte till och jag gav mig själv skulden för det.

Istället inse att jag är mänsklig, jag är bra som jag är, men för att kunna hjälpa andra måste jag först se till att jag själv mår bra.

Ingen har kommit till skada, bara mått dåligt.

Bra att komma till insikt innan något allvarligare har skett.

Livet lunkar på, ännu en lärdom och en insikt att lägga till livets meriter.

Ha det så gott alla mina vänner, sköt om dig själv och dina nära och kära, kramiz <3

Ny människa/person varje dag.

Jag brukar skämtsamt säga att jag är glad att jag har dåligt minne, jag träffar en ny fru varje dag, då jag inte minns något från dagen innan. Hej vad heter du? Frågar om hennes intressen och vad hon tycker om, lär känna henne på nytt varje dag.

Skämt åsido men lite sanning ligger det bakom detta, jag läste en artikel om att vi byter alla våra celler varje dag, vi är inte exakt samma människa idag som vi var igår, vi är en ny människa varje dag.

Tanken slog mig att om vi betraktade varandra som en ny bekantskap varje dag så skulle vi behandla varandra annorlunda, för oftast är vi snällare mot dem vi inte känner än mot dem vi har oss närmst, varför det är så beror på att vi betraktar den nya bekantskapen med nyfikenhet och med viss försiktighet då vi inte vill göra bort oss.

Men varför vårdar vi inte bekantskapen med våra nära och kära på ett bättre sätt, det känns ibland som om vi tar varandra för givet och då kanske det inte är så konstigt att kärleken till varandra dör ut och att vissa då tröttnar och skiljer sig till slut, det kan vara nått att fundera över.

För visst kan det vara så att en del tröttnar på varandra då man levt med varandra i många år, men om det gått många år sen man först träffades så är vi ju absolut inte samma personer som när man möttes första gången, alla förändras, vissa människor har lättare att hänga med i utvecklingen och andra inte, vissa vill ha kvar det som de hade ifrån början, men då skulle nog en annan har tröttnat för då händer ju inget nytt alls.

Så en tanke som slår mig, jag tror att det är väldigt viktigt att vi lär känna varandra på nytt lite då och då för att hänga med i varandras utveckling, saker som vi tyckte var viktiga förr kanske inte alls är det idag, vad har vi för drömmar, vad vill vi med våra liv? Frågor som borde ställas oftare tycker jag, jag tror på att kärleken kan växa sig stark om vi vårdar den ömt och inte tar varandra för givet.

Så sköt om er och era nära och kära, glöm inte bort att vi bara har ett liv, ta vara på det du har.