Ledare eller följare?

Varför jag ställer mig frågan är för att se vad jag är för en person, man lär sig mycket av sig själv och världen omkring sig om man ställer rätt frågor och det viktigaste av allt – lyssnar, det är väldigt viktigt att lyssna på vad det man själv vill ha här i livet, för att ta reda på vad som är viktigast och vad som funkar bäst för mig.

Om man är en ledare eller en följare hänger ihop med hur man är som person, jag menar inte att det ena är bättre eller sämre än den andra, utan det gäller att ta reda på sitt rätta element och vad som passar en bäst som person. När man vet det så är det lättare att få livet att flyta på, det är nyckeln till att lyckas med allt man företar sig.

Det är inte så enkelt att man bara är det ena eller det andra, det kan bero i vilken situation man är i. För det kan visa varför vissa saker krånglar till sig eller flyter på här i livet. En person som är en ledare gillar inte när andra säger till dem vad de ska göra, hur de ska göra det osv. Medan vissa gillar att få veta vad och hur de ska göra, då man är en följare så passar det alldeles utmärkt.

Men även om man är en följare i vissa lägen så är det inte säkert det är det i alla lägen, när det gäller sitt eget liv så är det bästa om man bestämmer själv över sitt liv, vara sin egen ledare, för hur ska någon annan veta vad jag mår bäst utav? Att lära sig av andra innebär inte att man måste göra precis som någon annan, bara använda sig av det som passar en bäst.

Likaså kan man vara ledare när det är något man är bäst på, men man är ingen ledare när det är något man inte kan något om, man kan bli ledare om man vill och när man lärt sig klart, men okej man blir aldrig färdig lärd då det alltid finns nya saker som dyker upp, den dagen man tycker sig vara färdig lärd det är då nyfikenheten har tagit slut. När man har blivit så pass bra på det att man kan utan hjälp eller stöd utföra uppgiften, då kan man börja leda andra, om man vill.

Det bästa här i livet, är att lära sig något nytt, vara lyhörd, nyfiken och träna hela tiden (repetition är viktigt). Livet är inte bara svart och vitt, det är inte heller bara alla färger, det är alla nyanser också i alla färger, när man har förstått det, det är då livet börjar på allvar.

Så även om man kan mycket, så kan man inte allt, även läraren kan lära sig av lärlingen, vi är alla mästare och lärling i ett. När man har förstått det, ja då når man helt annan nivå i sitt medvetande.

Jag själv har ibland svårt att vara ledare ibland, mycket hänger på ens självförtroende, om man gillar att var i fokus eller inte. Ibland blir jag tvungen att bli ledare då jag vet bäst i vissa ämnen, men jag har svårt att gilla den rollen då jag inte gillar att vara i fokus, samtidigt älskar jag att lära ut det jag kan även om jag inte gillar att vara i fokus, livet är en balansgång. Att vara en följare har jag rätt svårt att vara, oftast ser jag hur saker och ting borde göras, då är det jättesvårt att vara följare då oftast de ledare jag har mött inte är speciellt lyhörda.

Ta vara på dina egenskaper och kunskaper på bästa sätt, var det bästa du kan vara, var dig själv.

Livet blir inte alltid som man tänkt sig

Man börjar känna sig själv.

Hittar nya vägar.

Ett bra sätt att leva på.

Lär sig lyssna på sig själv och vad det man behöver för att må bra.

Börjar förstå vad man vill göra med sitt liv.

Hittar metoder, verktyg som hjälper en att kunna styra sitt liv i rätt riktning.

När bruset från omvärlden gör allt för att störa en, få en ur balans.

Då när man tror att man har hittat balansen.

Så väcks man upp av en oerhörd smäll som får hjärtat att brista och man faller ned i gråt.

Allt man byggt upp under mer än två års tid är borta.

Verktygen som hjälper mig att hålla de störande signalerna borta har även tagit bort min hörsel när någon ropar på hjälp.

När jag ligger där och gråter och inser vad som hänt, då är det inte lätt.

Jag skäms över att jag inte förstått, inte hört någonting, fast jag inners inne kände att något var fel.

Jag har känt det länge nu, när jag väl tänker efter.

Det är förmodligen därför jag inte kunnat andas, detta har skett tio gånger nu i år utan att jag förstått vad det är, men det kan också bero på hur jag mår inombords.

Men nu vet jag.

Nu vet jag också vad jag måste göra så att det inte händer igen.

Jag måste ställa rätt frågor, gäller detta mig, har det något med mig att göra?

Jag vet om dessa frågor, men jag har missat dem denna gång då jag själv inte mått så bra alla gånger av helt andra orsaker också.

Gråten rensade bort allt ont och detta gjorde att jag ser klart igen.

Kärleken är stark.

Livet hittar sina vägar.

Även när allt är mörkt omkring en.

Så länge kärleken får fria vingar och får växa sig stark.

Då lyser det även i de mörkaste stunder om man kommer ihåg att kärleken alltid finns inom oss alla.

Sen måste jag komma ihåg att inte var så hård mot mig själv, jag har som sagt inte mått så bra en längre tid nu och det har stört mig.

Det jag har byggt upp under mer än två års tid är inte raserat, det är bara så det kändes när jag inte räckte till och jag gav mig själv skulden för det.

Istället inse att jag är mänsklig, jag är bra som jag är, men för att kunna hjälpa andra måste jag först se till att jag själv mår bra.

Ingen har kommit till skada, bara mått dåligt.

Bra att komma till insikt innan något allvarligare har skett.

Livet lunkar på, ännu en lärdom och en insikt att lägga till livets meriter.

Ha det så gott alla mina vänner, sköt om dig själv och dina nära och kära, kramiz <3