Sidor

torsdag 31 december 2015

Vilden vill ut

ilden vill ut
Jag känner att något är fel, jag håller något inom mig som vill ut.
Man lever sitt liv efter andras normer, värderingar och förväntningar.
Jag känner mig instängd, då jag inte lever mitt liv fullt ut.
Visst det är inte bara därför, skadorna jag har gör också att jag inte kan göra allt jag vill.
Att få skapa med mina händer, bygga något, jag saknar det så himla mycket.
Dags att acceptera mina begränsningar, men också vad det är jag klarar av och vad jag kan göra istället, så jag kan leva det liv jag är värd.

Visst jag hjälper grabben så gott det går och lär han mecka med hans bil, vilket gör att jag får utlopp lite för min kreativitet, då man får klura lite ibland plus att vi får nytt liv i en gammal bil samtidigt som jag får lära ut några av mina kunskaper som jag har, vi skapar något tillsammans far och son vilket är till glädje för oss båda. Jag har fortfarande lust att måla, i varje fall få mod till mig att prova måla, sen får vi se om det ger något eller om det är lika bra att låta det vara, men åtminstående prova, jag har grejer för det. När jag var ung var jag rätt duktig på att teckna, men har alltid drömt om att få måla, men jag har aldrig vågat prova.

Läste om vad linjerna i mina händer betyder en dag, mycket som står där stämmer när jag försökte mig på att tyda mina egna händer, min livslinje visar att jag hade en väldigt stökig uppväxt vilket stämmer, sen blir den bara starkare och mer hållbar. Min karaktärslinje var helt klart en skrivarlinje/författarlinje, då min karriärslinje var väldigt kort vilket tyvärr stämmer med verkligenheten, ev. att jag får en kortare karriär senare i livet ev, fler samtidigt med helt olika karaktärer, så min bedömning är att eftersom jag har mina skador och framtiden inte ser så ljus ut så kanske jag borde satsa på att börja skriva igen, fortsätta på min bok som jag lagt undan för ett tag sedan, jag vill också börja programmera igen vilket jag började lite med innan jag tog semester för att sedan prova mig på att göra olika Appar. Själva kärlekslinjen visar att jag inte riktigt kan leva ut min kärlek till fullo, vet inte riktigt vad jag ska göra med den informationen, den stämmer men det känns inte som det bara beror på mig.

När det gäller att släppa ut saker inom mig, jag brukar få släppa ut mitt inre barn för att leka av mig, men att få släppa ut min vilde tar emot, är så rädd att de som jag har närmast skäms för mig, för det verkar så när jag berättar om att jag vill släppa loss lite när jag är mitt i livet, få vara lite crazy bara en gång för att få markera att jag har kommit halvvägs här i livet.

Men det är inte bara det, det är något annat som känns helt fel, det känns som jag begränsar mig genom att jag inte vågar vara mitt rätta jag, verkar vara så himla rädd att göra fel och det gör att hela mitt liv känns helt fel igen. För två år sedan fick jag ordning på det här, det gjorde att jag fick tillgång till alla mina egenskaper och kunskaper, nu under de här två åren har jag mått väldigt dåligt mycket beroende på andningssvårigheterna jag har haft under den här långa tiden och det har gjort att jag har hamnat i den här sitsen på något vis. Självklart är det svårt att stå på sig när orken inte finns pga. att jag har andningsproblem, detta gör att jag ibland glömmer bort saker också, det ställer till det väldigt mycket. Så jag funkar inte som jag är van att jag brukar göra och det gör att självkänslan fått sig en törn eller två.

Jag måste lära mig att det okej att vara mig själv igen, det är okej om andra inte kan ta det, för det viktiga för mig är att jag mår bra inom mig och det kan jag aldrig göra om jag inte får vara mig själv, för livet är för kort att slösas bort på struntsaker. Jag tror att alla tjänar på om jag tar bort mina bojor och släpper lös ”vilden” inom mig så att jag får springa fritt igen, det är inte så farligt som det låter, det är inget monster jag släpper lös för det är jag inte. Men det är dags att sluta vara så himla strikt och formel, dags att våga ha lite skoj, ett gott skratt förlänger livet.

Sköt om er och era nära och kära, kramiz <3


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar