Påverkad av hälsan

Jag har det senaste året inte mått så bra, jag går inte exakt på vad mer än att det är fysiska problem och inte psykiska men att det har påverkat mig mentalt illa ibland, men jag har även stärks av att jag klarar av så många motgångar på rad.

Att se det positiva framför det negativa i kaoset har lyft mig mentalt så många gånger under det gångna året att jag tappat räkningen för länge sen, min humor som aldrig svikit mig, jag har aldrig långt till skrattet.

Många har frågat mig om varför jag skrattar så ofta trots jag inte har något att skratta åt, det kan vara svårt för andra att förstå när man kanske bara ser det negativa, sen har jag förstått att det inte hjälper att tjura över det som är jobbigt, men att hålla uppe humöret gör det.

Jag är tacksam över det jag har och gråter inte över det jag inte har.

När folk frågar mig hur jag mår så svarar jag alltid ärligt för det är sådan jag är, därför kan en del tro att jag går omkring och ältar sånt som är dåligt och mår dåligt av det hela tiden, men jag vet att det finns ingen nytta med det så därför låter jag bli att göra så.

Om jag mår dåligt redan, varför göra det värre?

Jag har hört talas om kraften att skriva ner allt det man är tacksam över, det är något jag aldrig provat men jag förstår att det kan vara ett bra verktyg att ta till när man har svårt att se det positiva framför det negativa i sitt liv, jag har funderat att prova på det någon gång, för det aldrig fel att fylla på med positiva krafter.

En del tycker att jag ofta klagar över hur jag mår, det är mitt sätt att må bra, jag ventilerar ut det dåliga. Sen brukar jag säga till dem att om de inte vill veta hur jag mår, varför fråga om det?

Sen om de mår så dåligt av det, varför lyssna på det, så gör jag, om jag mår dåligt av något så slutar jag lyssna. Det har hjälpt mig må bra många gånger.

Ta hand om er och era nära och kära, kramiz ❤

Dagens kommentar

Idag fick jag en lite konstig kommentar "och ändå är du glad jämnt” när en av medarbetarna på en annan avdelning såg att jag har kompressionsstrumpa på ett av mina ben så undrade hon vad jag råkat ut för, jag har fått flera blodproppar i det benet den första redan när jag var 16 år svarade jag, därefter fick jag den konstiga kommentaren.

Tycker det var en konstig kommentar, vadå får man inte vara glad för att man råkat ut för tråkigheter?

Skulle det vara mer okej om jag gick omkring och var bitter och ledsen hela tiden istället?

Jag har hört sådant här förut, när folk ser bra ut eller är glad jämnt ut trotts att de egentligen inte mår bra av olika anledningar, måste man straffas mer, räcker det inte med det elände man redan har?

Ett av mina sätt genom åren är att se det positiva framför det negativa, ta det för vad det är, vad finns det för nytta att gräma sig för sådant som hänt, det är förgånget?

När jag kommenterat liknande kommentar med att jag är glad att jag lever, jag är tacksam över att det finns medicin som gör att jag kan leva ett rätt normalt liv, så har jag även då fått en rätt konstig kommentar genom åren: "jaha du ser det så".

Varför skulle jag se det på något annat sätt?

Det tjänar väl inget till att gotta ner sig i eländet.

Jag börjar undra vad det är med folk egentligen, kan det vara så att vissa människor inte mår bra själva och har svårt att hitta glädjen så därför blir de avundsjuka på dem som kan hitta ljusglimtar i tillvaron när det egentligen inte är så muntert?

Mitt tips till alla, var glad för vad du har och gör det bästa utav det, man mår så mycket bättre när man kommer underfund med det.

Ha det så gott där ute, sköt om er och era nära och kära.

PS. Om du vill veta mer om mina blodproppar och den upplevelsen så kan du läsa inlägget: 30 års jubileum 1982-2012 (juni) Ds.

Konsten att inte bli arg av sina misstag

Av misstagen jag gör, gör att jag blir arg på mig själv ibland har jag märkt, ilskan över det gör att jag gör misstag igen. Om jag inte skulle bli så arg på mig själv så skulle jag se de möjligheter som bjuds mycket snabbare och ibland så missar jag helt att se möjligheterna då ilskan inom mig gör mig blind.

Dra nytta av sina misstag, inte bli förblindad av ilskan över sitt misstag så att man missar och se de möjligheter som finns. Detta är en viktig lärdom att ta till sig, hur lär man sig det? Nu när jag lagt märke till problemet så kan det bli lättare att börja tänka sig för innan man klankar ner på sig själv.

Sätt mina bra egenskaper i första rummet och inte mina misstag, om man gör det så ser jag det jag är bra på och inte tvärtom som nu, se det positiva framför det negativa. Lärdom nr. 2 idag.

Ha det gott där ute, ta hand om er själv och era nära kära, kramiz <3