Nej jag tror inte att det är så enkelt, för det känns som man har börjat dela upp vänner i olika kategorier: En ”riktig vän” som man delar med sig av allt med på alla plan och som man ställer mycket högre krav på, man verkar förvänta sig att en riktig vän ska ställa upp för en i vått och torrt i alla lägen och gärna då utan några som helst motkrav. Medan man har någon sorts ”allmän vän” som man kan umgås när det passar alla parter och där kraven på att vännen ska finnas tillhands i alla lägen inte finns.
Det var den allmänna åsikten om de olika vän kategorierna,
här kommer min egen åsikt. En vän för mig är en person som man kan säga vad man
tycker till utan att man bli idiotförklarad, man kan umgås utan krav. Man ska
kunna lita på sina vänner och de ska respektera mina åsikter lika mycket som
jag respekterar deras fast man inte alltid är överens. De riktig nära vännerna
(riktig vän) är få men väldigt viktiga för mig och dem är jag väldigt mån om,
det känns som om man känt varandra trots att man just har träffats för man vet
vad den andra tänker trots att inte ett ord har yppats. Jag tror att det är
dessa man vill ha fler av allmänt sätt, för då skulle ens liv vara mycket enklare,
varför de är så speciella är just för att de är så få. Eller så har de ingen
nära vän, det är därför de saknar dem så mycket. Man ska inte ha några krav på
att man måste ses si eller så ofta för annars är man inga vänner, sen får man
acceptera att en vän inte är någon man har för evigt.
Jag har ibland blivit ledsen när jag tänker på vänner man
har haft och som man saknar väldigt mycket, men sen har det slagit mig att man
har de vänner just då som ger mig det jag behöver just då och vice versa och att
man kan glädjas över den tid man har fått tillsammans. Man kanske inte passar
varandra idag beroende på var vi är just nu i livet, vad säger att man inte
blir vänner på nytt vid ett senare skede men blir det inte så, så är det inte
hela världen.
Sen tycker jag att det finns en kategori till: En ”övrig
vän” som varken är vän eller fiende, utan det är en person som man inte känner
helt enkelt, men allmänt sätt kallas dessa för ”folk i övrigt” för de är inte
en vän än och där skiljer sig min och den allmänna uppfattningen markant. Jag
är snäll mot denna person medan allmänt tycks det vara okej att vara dum mot
denna person just bara för att man inte är vänner, men hur ska man någonsin
kunna skaffa nya vänner om man är så mot dem som man inte känner.
Är det i bibeln det står ungefär så här? ”Du ska behandla
andra som du själv vill bli behandlad”, vilket jag tycker är väldigt bra tänkt,
för om alla tänkte så då skulle världen vara så mycket trevligare än vad den är
idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar