Läste en rapport om
vad som är bäst gällande det man mår bäst vs sämst av om man råkar ut för
jobbiga saker som ex. sånt som gör en arg, ledsen mm. dvs. alla känslor som kan
tänkas uppkomma. Vilket är då bäst eller sämsta att göra, bita ihop och låtsas
som om allt är bra ändå eller blir förbannad, ledsen eller vad man nu blir och
acceptera de känslor man har och begrunda varför jag fick dessa känslor. Det
sista är ju det bästa enligt rapporten, för om man låtsas som om allt är bra
fast det inte är det så kommer man så småningom må väldigt dåligt utav det, typ
som dåligt mående med ränta.
Jag trodde att som
jag börjat göra för ett antal år sedan var det rätta, att försöka undvika få
känslor, det gör jag genom att försöka ignorera det som händer runt mig, det.
Visserligen har jag haft tankar om vad som händer då man försöker låtsas som
det inte händer fast det gör det, då ljuger man liksom för sig själv. Så
hädanefter ska jag bejaka mina känslor, alltså låta mig blir förbannad, glad
ledsen och koppla ihop det med varför jag reagera som jag gjorde. För jag kan
gissa på att man mår bättre i kroppen om man får släppa ut det onda så att säga
på en gång, för annars går man ju omkring med den där ilskan ex. som om man
vore en tryckkokare, för till slut måste man släppa ut trycket och det brukar
ju vara vid fel tillfällen tyvärr. Oftast de man tycker om mest får skiten,
fast de är helt oskyldiga. Men fortfarande tror jag på att man nog ska försöka
hålla igen lite på orden, så man slipper ångra dem sen, för den ångesten är
ingen höjdare den heller. Ett plus är att om man vet varför man reagera som man gör,
man lär sig massor om vem man är, accepterar den man är 😊
Ta hand om dig och dina nära och kära, vi har bara ett liv, vårda det väl, kramiz 💓