fredag 3 maj 2013

När det inte finns något att förlåta

Jag sitter och funderar mycket på varför jag mår så dåligt, inte bara det som känns inombords utan även kroppsligt, jag tror att en del beror på min oro för framtiden gör sig påmind här och det gör mig sjuk. Vissa saker kan vara utifrån, som jag inte kan påverka så mycket såsom detta med månen som jag skrev om för en och halv vecka sen men som jag glömde publicera här, så jag gör det nu istället ihop med det jag skriver idag.

Pink Moon eller ägg månen 130425
Känns just nu som man vore en mottagare, parabolantenn eller liknande då det verkar som jag får in väldigt mycket starka signaler både i form av ljud och ljus. Ljudet är så högt att jag får ont i öronen och färgerna är så starka att jag inte ser någonting alls, verkar som mitt filter är fullt eller trasigt, har väldigt mycket att tänka på samtidigt som jag inte mår så bra just nu. Detta har pågått nu nästan hela veckan.

Det finns starka krafter som påverkar oss utifrån ibland, men när jag rannsakar mig själv så ser jag att mycket av det som hänt senaste halvåret beror på känslor jag bär inom mig som jag inte försöker bry mig om eller att jag tror att det inte betyder så mycket för mig som det verkligen gör. Jag trodde kanske att det var så litet att det löser sig själv så småningom då jag är så på G med att ändra till det bästa jag kan bli, men istället så blev den lilla fjädern en stor elak stridstupp med väldigt vassa sporrar.

Jag har ju råkat ut för flera jobbiga saker den senaste tiden och jag tror att allt hänger ihop, jag hade väldigt svårt att förlåta mig själv för att jag blev så himla arg över en småsak men nu när det har gått en tid utan att jag tänkt så mycket på det så inser jag att det inte finns något att förlåta då jag inte gjorde något fel egentligen mer än att ilskan blev större än problemet. Jag måste lära mig att vara snällare mot mig själv, jag ska bli min bästa vän då jag har mig själv närmast hur jag än vrider och vänder på mig. Där kan man snacka om en viktig insikt, solen lyser inte bara starkt utomhus idag utan även i mitt hjärta.


3 kommentarer:

  1. Härligt att solen lyser även inom. jag kämpar på med mitt, tycker inte jag kommit framåt på flera månader, snarare bakåt. Men det verkar som det behövs. Vi får se... kram på dig min vän

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland måste man gå 2 steg bakåt för att kunna ta ett steg framåt, så länge man är sann mot sig själv så gör det inget för till slut hittar man sin väg igen och det är det viktiga här, det gör inget att det tar tid det viktiga är att man mår bra i slutändan.

      Jag tror du är på rätt väg när jag har följt din väg här i livet så har du kommit väldigt långt under året som gått, visserligen var jag lite förvånad över att du gick tillbaks till ditt gamla jobb som fick dig sjuk förra gången (om jag förstått det hela rätt), det verkar som att alla inte är beredd på acceptera din nyfunna styrka som finns inom dig. Jag tror att du hittar tillbaks igen om du bara litar på din egen förmåga, jag håller på dig du ska se att det vänder snart det gäller bara att låta tiden har sin gång, kramiz min vän :-)

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera