De som tidigare följt min blogg har sätt att den stått still i en väldigt lång period nu och det beror på många saker, jag var inne i en väldigt aktiv period av skrivandet och hade funderingar på att gå till nästa steg tom, att utöka den. Att börja skriva på heltid, börja titta på hur jag skulle utveckla den här bloggen jag har eller tom börja skriva i en helt ny blogg då det skulle bli så stort jobb att göra om den här bloggen till det jag ville göra i bloggen. Så det fanns två tankar om mitt framtida bloggande när det gäller själva bloggen, ett var att behålla den gamla bloggen men att göra om den strukturellt så den passar mer min nya tanke om bloggen och den andra var att starta en helt ny blogg.
Det finns för och nackdelar med bägge, jag tror inte jag går in på allt här om det, då det just nu inte verkar bli något av med något av mina idéer, för tanken var att jag i samband med att jag skulle börja blogga på heltid, då behöver jag även tjäna pengar på den, för hur ska jag annars kunna leva om jag inte har någon annan inkomst. För när man ska blogga på heltid, då blir den ju faktiskt mitt jobb.
Tanken med min blogg är att hjälpa människor med hjälp av mina egna livserfarenheter och mina tankar hur man kan få livet att fungera trots att livet inte går som man tänkt sig.
De första åren fick jag väldigt stor respons på det jag skrev och gjorde för dem som behövde hjälp, läsarskaran var då inte så stor, sen med åren har mitt skrivande och tänkande utvecklats och i takt med det har läsarskaran blivit större och i takt med det så har responsen tillbaka till mig blivit mindre och till slut nära med noll. När jag var igång att börja förändra allt runt mitt bloggande och utöka verksamheten så började det dyka upp negativ respons från läsare, det hade varit okej om det hade varit konstruktiv kritik men det var ren kritik endast. Detta tog väldigt hårt på mig, väldigt blandade känslor dök upp, så alla mina tankar om att utveckla bloggen blev istället att jag helt enkelt slutade skriva här.
Ni som inte känner mig kanske jag måste berätta att jag är HSP, HSP står för Highly Sensitive Person, och utan att gå in på vad exakt vad det betyder, för det är väldigt olika för person till person hur det påverkar. Så om ni vill vet mer om det, så överlåter jag det till dem som kan beskriva det bättre än mig, så googla på ordet HSP och läs om vad det kan innebära. Det jag kan säga i grunden, HSP är ingen sjukdom eller diagnos, det är ett karaktärsdrag. Det finns både fördelar och nackdelar, det bästa sättet att komma förbi nackdelarna är att använde dem till sin fördel. En av nackdelarna är att man är känslig mot olika saker, det är helt individuellt, en av mina - jag har svårt att tackla kritik. Därför att det ger inget positivt, det är bara negativt.
Jag hade ingen tanke på att jag skulle råka ut för det här i min blogg, för den är ju till för att hjälpa andra människor och inget annat, så jag var inte beredd på att få kritik för det. Jag glömde bort att alla är olika, alla ser inte det jag ser, de ser bara felen man gör och har inga problem med att dela med sig av dem utan någon som helst tanke på hur det kan påverka andra. Och där är skillnaden, jag tänker massor på hur det kan påverka andra det jag skriver här, men det har inte dem som kritiserat ens förstått att jag gör. För i början skrev jag bara rakt upp och ned, då fick jag reda på vad som var lämpligt att skriva eller inte, så jag har med åren lärt mig att skriva på ett sätt som ska kunna läsas av de flesta.
Just nu skriver jag som vanligt för min egen skull, att få ut mina tankar och känslor på "papper" då det är en del av mitt sätt att bearbeta problem, så det fortsätter jag med förstås. I dagsläget så ser det inte så ljust ut för mitt bloggande, för jag har insett att när jag sticker ut hakan och skriver saker som kan påverka andras liv, så reagerar inte alla på det sätt jag hade hoppats. För när man är en bloggare som delar med sig av sitt eget liv och känslor, så måste man vara beredd på andra inte alltid har förståelse för vad jag gör här. När man är en bloggare så måste man förstå att man kan bli angripen för det man skriver, jag var inte beredd på det. För det enda jag vill är att försöka hjälpa andra människor och har även på slutet förtydligat att jag inte arbetar med det här professionellt, utan att det här är bara mina personliga tankar och idéer för att få livet att fungera så bra det bara går. Det är alltså upp till läsarna att avgöra om det kan hjälpa dem eller inte, så jag hade ingen tanke på att det skulle kunna bli något negativt av det hela.
På sätt och vis var det ju tur att det hände när det hände, tänk om jag hunnit startat nästa steg som jag skrev om här tidigare, samtidigt som det känns jobbigt när man tänker på all tid jag la på det här och nu är det slut. Likaså att jag inte kan hjälpa någon, inte på det här sättet i varje fall.
Läget med bloggen?
Som ni förstår så är alla tankar på att utöka bloggandet borta, om jag kommer tillbaka och skriva i min blogg igen har jag i dagsläget ingen aning om.
Om jag kommer skriva något här eller i någon annan blogg i framtiden, så kommer jag köra som jag gjorde förr förmodligen, inte göra några notiser någonstans om det, de som är intresserade att läsa vad jag skriver här får hålla koll på bloggen på ett eller annat sätt.
Men som sagt, det som hände har satt sina spår djupt i mig och i dagsläget är inte såren läkta.
Tack för den här tiden och jag vill tacka alla som följt min blogg, för dem som blivit hjälpta av den och som i sin tur hjälpt mig utveckla bloggen till vad den blev.
Med vänliga hälsningar Hawk Eye 💓
Kom ihåg, ta hand om er själva, era nära och kära, kramiz 💓
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar