Undra vad det är som händer den senaste tiden, känns som planeter som
kolliderar eller nått ute i universum, väldigt långt ifrån att se Poseidon
skina i varje fall. Antingen är det full gas eller inget när det gäller energi
tillförseln till min kropp just nu, så energileverantören kan inte komma från
Sverige då det är bara här ordet lagom existerar i hela vår underbara värld.
Mycket som rör sig i min egen lilla värld just nu, både
mörka och ljusa tankar om framtiden, allt om framtiden verkar dolt i dunkel i
en enda röra av positiva och negativa energier som mötts i en oerhörd explosion
som förblindar mig och drar ur all min energi jag har. Tänk om man kunde få ur
all kraft som finns i de bägge energierna till mig istället, lite som att
använda sig av all energi som finns när det blixtrar, svårt men säkert inte
omöjligt. Gäller bara komma på hur man ska kunna fånga upp all den energin utan
att sprängas i bitar, det viktiga är inte skrämmas av det okända för att lösa
det hela.
Jag har vänt mig till min guide under en av mina
meditationer för att få hjälp med vad jag ska göra för att hitta balans i min
tillvaro, min guide vill att jag ska se bortom mina bekymmer, svårt att se
något när man är blind, så det känns som det är dags att försöka ta det lugnt
den närmsta tiden och låta energin komma tillbaks inom mig innan jag går vidare
i denna röra.
Tid för att andas och blicka inom mig och låta lugnet låta
mig komma i balans igen säger min kropp, men min knopp säger något annat,
viljan att göra saker är väldigt stark just nu. Så ni kan nog förstå att det är
svårt att få ihop det när det är värsta kampen inom mig och om man har det i
åtanke så är det inte så konstigt att jag har en infektion i kroppen sen en
månad tillbaka och det gör inte det hela lättare.
Jag har sådan lust att träna men varje gång jag gör det blir
jag så himla sjuk, så jag har lagt träning på hyllan sen ett par veckor
tillbaka tills jag mår bättre igen. Likadant är det med min starta eget idé som
tuffar på för fulla muggar men ändå känns det som jag inte kommer någon vart
just nu, med idéer och lösningar som bara sprutar ur mig men som stoppas av
massa utomstående hinder för att komma framåt. Hela mitt liv är så just nu,
full fart framåt och bakåt samtidigt vilket gör att jag inte kommer någonstans,
det ända som händer är att all min energi tar slut.
Jag tror jag har lösningen mitt framför näsan som vanligt,
det är därför jag sitter och skriver ner mina tankar på ”papper” för att kunna
se helheten bättre. Jag tror jag vet varför energin pendlar så starkt mellan
fullt och noll hela tiden, viljan att hitta lösningar (på allt jag gör just nu)
ger en väldig stark energikick, hindren jag möter på min väg när jag tror mig
hittat vägen framåt gör att energin töms.
Besvikelsen att bli stoppad hela tiden när man tror sig ha
hittat lösning på problemen tar energi ifrån mig, men det konstiga just nu är
att jag hela tiden ser nya lösningar och då får jag tillbaks min energi med
full kraft igen. Det är därför energin i mig pendlar hela tiden, så om jag inte
blev så besviken varje gång jag möter på hinder så borde energin inte gå ner
till noll varje gång jag stöter på hinder och då borde inte skillnaden till när
jag min vilja är så stark att hitta lösningar bli så stor så att det påverkar
mig negativt som ex. infektioner i kroppen.
Så lösningen borde vara att hitta ett sätt att inte bli så
himla besviken varje gång jag stöter på hinder, varför stöter jag på hinder?
För att jag har tagit tag i att försöka lösa ett stort problem jag har och det
är ju en väldigt bra och stort positivt sätt, jag tror att jag har iskallt
räknat med att jag inte kommer att stöta på några hinder på min väg mot
lösningen, men så klart jag gör det. Så istället borde jag räkna med att jag
kan stöta på hinder när jag ger mig ut på okända vatten utan något sjökort
tillhands över området jag befinner mig i.
Allt jag stöter på under min väg framåt i det okända, vare
sig det är positivt eller negativt blir i slutänden erfarenheter och det är
bara jag som kan bestämma om hur det påverkar mig, positivt eller negativt och
det är där den stora skillnaden ligger. Även om jag kan uppfatta det som stoppar
min framfart som negativt så kan jag vända det till något positivt om jag ser
det som ett steg i utvecklingen framåt och att jag blir en erfarenhet rikare
för varje gång jag kommer förbi dessa hinder, jag blir en duktig problemlösare
på vägen fram till egen företagare och det är en positiv egenskap liksom en
väldigt användbar sådan.
Bara för att jag tror mig hittat lösningen på ett eller
flera av mina stora bekymmer, att hitta ett jobb som jag kan försörja mig på så
trodde jag tydligen att det skulle bli enkelt. Jag har sätt att det blir
svårare och svårare med åren att hitta jobb, så istället för att vänta på att
få jobb som inte verkar dyka upp så tänker jag skapa mig ett jobb och
eventuellt även för andra.
Med idén att öppna eget så följer det flera positiva saker,
förutom att jag har något vettigt att göra hela dagarna så får jag ju syssla
med något jag själv har valt och som verkligen jag verkligen brinner för och
att jag får arbeta på mitt eget sätt då det är jag som är chefen, förhoppningen
är att jag ska tjäna så mycket på det att jag kan försörja mig och min familj
till en början men jag har även har en tro på att det kan bli så pass stort att
även andra kan få jobb hos mig och kunna leva på det. Men vi börjar i liten
skala och ser vart det slutar, man ska inte låta sig stoppas av att man aldrig
gjort det här förut.
Jag tror att jag har hittat lösningen på mitt problem/en
vilket har gjort att förväntningarna har blivit för stora och då blir även
besvikelserna stora när jag stöter på nya problem och där ligger problemet, jag
ser det inte som ett hinder som jag lösa utan som ett nytt problem som jag inte
kan lösa. Problem är till för att lösas och inget annat, det jag ska göra är
att bestämma för hur jag ska komma förbi hindret, över under eller på sidan om
(lite skämtsamt sätt).
Jag har förbisett att bli egen företagare är en process, det
är inget man kan skynda sig igenom, det är något man måste leva sig igenom. För
att bli egen blir så mycket mer än att bara gå till jobbet och utföra sitt jobb
det är ett sätt att leva, för att man ska få det hela fungera så måste jag
börja tänka i så mycket större banor än vad någonsin gjort i hela mitt liv. Det
är både skrämmande och spännande att få vara med i den här processen och jag
tror att den kommer vara så, så länge jag kommer att vilja bli och hålla på med
att vara egen företagare.
Just nu håller jag på att med att vilja bli egen till att
bli egen företagare, jag tror att hela den här processen som jag just nu är i
är väldigt viktig att genomgå, det blir som ett genrep inför det jag kommer att
möta på i framtiden. För om jag tycker det här är jobbigt och svårt att klara
av eller tom omöjligt, så är det inget mot vad jag kommer möta på som egen
företagare, men det är faktiskt inget som skrämmer mig utan snarare tvärtom,
jag tror inte jag känt mig så här levande som jag gör just nu om inte annat så
var det väldigt länge sen jag kände det så här.
Så nu är det bara att låta processen ha sin gång och
fortsätta framåt och in i framtiden och vidare. J
Bild: Big Bang från dailygalaxy.com - VARNING farlig sida |
Ofta fokuserar man på målet och glömmer av att även resan dit är värd att njuta av, inspireras och utvecklas av. Jag har märkt, på min egen resa mot egen företagare, att om jag flyttar fokuset från målet till resan så infinner sig ett lugn som gör att jag blir en bättre problemlösare. Lugnet gör att jag istället för att irriteras av hindren ser dem som en möjlighet att utvecklas, lära mig mer och förhoppningsvis kunna dra nytta av mina kunskaper när jag väl nått målet. Förstår du hur jag menar?
SvaraRaderaJa jag förstår precis vad du menar för det var så jag upplevde det också när jag skrev av mig, när jag började syna problemet i sömmarna, fast jag uttryckte det på mitt sätt. Jag tröttnade på att slitas åt två håll, därför stannade jag upp för att analysera och jag gör det lättast medan jag skriver av mig så allt jag kom fram till kanske inte syns här i skrift. Det gäller att hitta en balans så att man inte fokuserar för mycket på resan heller som jag gjorde, för ibland är det slitigt med motgångarna jag mött på, så då ändrade jag fokus till målet för att hitta inspiration till varför jag gör denna resa. Tack för att du skrev till mig, det uppskattas att man inte är ensam och det gör också att jag nu vet att jag är på rätt väg, om att vara med om det ibland jobbiga resan men som också är väldigt rolig och spännande. Tack
SvaraRadera